Blogginlägg
Musiken på min skolavslutning
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 4/6 1999.
För att inte ännu en gång bli betraktad som en hopplös nostalgiker så vill jag bestämt påstå att ämnet för dagens krönika är en gåva från Meny-redaktionens unga tillförordnade chef. Temat för dagen är studenten, ett tillstånd som i min generation inte var alla förunnat, och vilken musik som var aktuell vid skolavslutningen.
Vilken musik gav då profil åt 1968? Med blick i backspegeln ett musikaliskt år med ganska solkig guldkant. Ett år med tydlig baksmälla efter 1967 års psykedeliska seans.
En massa one-hit-wonders och dagsländor på världens topplistor. För topplistor var en femtonårings stora rättesnöre via radions regelbundna bevakning. USA-listan på onsdagarna, Englandslistan på torsdagarna och Tio i Topp på lördageftermiddagarna.
LP-formatet hade inte riktigt fått sitt kommersiella fotfäste på försäljningslistorna och singlarna gavs ännu så länge enbart ut i mono. Jag beskriver med andra ord stenåldern: Sverige hade bara en TV-kanal (svartvit dessutom) och högertrafiken var mindre än ett år gammal när jag lämnade det traditionella skolväsendet bakom mig.
Jag ska inte påstå att jag minns allt med exakthet vilken musik som gällde de där sommardagarna 1968. Men när jag med hjälp av några böcker och uppslagsverk färdats drygt trettio år tillbaka i tiden så möts jag av en blandning av total meningslöshet och rena klassiker. Som livet i övrigt alltså:
En mix av allt. Framgångarna för de svenska 60-talsgrupperna Shanes, Hep Stars, Tages, Ola & Janglers och Mascots hade 1968 runnit ut i sanden. Och det var ännu ett år kvar innan svensk pop med respekt kunde framföras på svenska.
Våren 1968 exploderade däremot en nyttig rock'n roll-revival som svar på den sinnesutvidgande och smått flummiga musik som året innan hade regerat. Bill Haleys "Rock around the clock" blev en hit på nytt. Och The Move med "Fire brigade" och Beatles pianodängare "Lady Madonna" fick mig att plocka fram min mors gamla slitna skinnpaj.
Men namn som Louis Armstrong, Engelbert Humperdinck och Flamingokvintetten, som ockuperade listorna, har jag definitivt förträngt från en försommar som dessbättre också gav hits som etsat sig fast för tid och evighet.
Som "Jumpin' Jack Flash" med Stones, "Hurdy gurdy man" med Donovan och "Mrs Robinson" med Simon & Garfunkel.
/ Håkan
”Lai lai”
Pophistoriskt viktig april
<< | April 1999 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: