Blogginlägg

En förutsägbar och extremt publikfriande repertoar

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/5 2005.

KONSERT
Alcazar
Nanne Grönwall
Charlotte Perrelli
Christer Sandelin/Tommy Ekman
Postterminalen, Örebro 26/5 2005

Reklamforcerade evenemang, som gårdagens SJ-arrangemang vid Örebro Central, tar ofta för mycket uppmärksamhet från musiken och framträdandet. Efter löpande band-principen så blev det just forcerat och ofokuserat fast det var kändistätt på scenen under nästan alla de 90 småregniga minuterna.
   Det var inte direkt något Las Vegas som mötte publiken på parkeringsplatsen vid Postterminalen. Och kanske var det just det mest schlageraktuella namnet Martin Stenmarck (som vanligtvis ingår i det här sponsorpaketet) som saknades. Som kanske kunde ha gjort pop- och schlagerkavalkaden till något mer än ett simpelt reklamjippo.
   Nåja, det kraschlandade aldrig och publiken jublade respektfullt på exakt rätt ställe medan artisterna avlöste varandra på scen hela tiden. I en förutsägbar och extremt publikfriande repertoar som bestod av hits och kända covers.
   I den här delen av schlager- och popbranschen är ingen större än sin senaste hit och därför kom just Charlotte Perrelli och Christer Sandelin & Tommy Ekman på mellanhand när det gällde dagens heta stjärnglans.
   ”Tusen och en natt” på växelvis engelska och svenska var för kvällen Charlottes enda egna hitlåt. Sedan fyllde hon ut sin tid med traditionella men absolut inte märkvärdiga versioner av exempelvis ”I’m so excited” och ”It’s raining men”.
   Sandelin och Ekmans tid var bäst för 25 år sedan och det var inte överraskande ”I min fantasi” och ”Vill ha dej” som drog ner mest applåder.
   Bästa scenframträdandet för kvällen gjorde inte helt oväntat den internationellt klingande kvartetten Alcazar, 2000-talets svar på ABBA, med sin svängiga mix av dans och pop. Plus en rad mycket slagkraftiga låtar inklusive nya singeln ”We didn’t start a fire”. Misstanken om att kompet förstärkts med förinspelad musik låg nog i luften men jag tycker inte det stör så mycket i denna starkt visuella genre där lånade samplingar, stråkmaskiner och lager av trummor är mer regel än undantag.
   Energiknippet Nanne Grönwall gjorde också ett sedvanligt starkt framträdande. Som kunde ha utvecklat sitt nummer till något mer än blott två hits, ”Avundsjuk” och ”Håll om mig”, och ett snabbt medley på sina gamla låtar.

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.