Blogginlägg

Bättre och roligare än det band som härjade runt 1980

Postad: 2007-08-21 19:59
Kategori: Live-recensioner

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 20/8 2007.

KONSERT
Dag Vag
Backstage, Örebro 18/8 2007


I det här fallet kan det mycket väl vara så att gammal är äldst. Men dagens Dag Vag är troligen både bättre och roligare än det band som härjade runt i media och på klubbscenerna runt 1980. Fast ansiktena är identiska. Det kunde, inte minst, konstateras efter lördagskvällens glada konsert på Backstage.
   Det var inte fullpackat i lokalen men det blev ändå hög stämning och klackarna i taket som slutade med att gruppen blev inropad tre gånger. Och hade inte den avledande musiken kommit efter ”Snorbloos” hade nog publiken stått kvar än och krävt mer.
   Det blev med andra ord en rejäl dos Dag Vag, nästan två timmar och 27 låtar av en ganska imponerande repertoar som blandade ”gammalt och modernt” som frontmannen Stig Vig uttryckte det.
   Denne Vig, eller långe Per som Mats Ronander en gång döpte honom till, var coolheten personifierad både i och mellan låtarna. Bandet har visserligen två stadiga gitarrister, trollkarlarna Beno Zeno och Zilverzurfarn, men det är kring bröderna Odeltorps rytmer, bas och trummor, som bandet bygger sitt speciella sound. Det glada, tajta och uppsluppna soundet som nästan är omöjligt att stå känslokall inför. Att sedan få höra allt i den ljuvliga akustik som Backstages lokal bjuder på var en ren bonus.
   När det svängde som mest, ”Dansar med mig själv”, ””(Ge) bullen (ett ben)” och ”Dimma”, var det definitivt musik för 2007 och ingen trött och mossig revival vi fick uppleva. Dag Vag har uppenbart mycket kvar att ge.
   Det visade inte minst låtarna från förra årets ”Kackerlacka”-album som på scen smälte samman med de gamla klassikerna alldeles smärtfritt. ”Bland gamla och unga”, ”Jag vaknade upp” och ”Tiden jagar oss alla” är redan fullvuxna Dag Vag-låtar.
   Lördagskvällens konsert var ursprungligen tänkt som en helkväll i två set men Dag Vag valde att köra ett enkelt set men där den lilla hysterin i lokalen, tillsammans med den påtagligt egna spelglädjen, gjorde att den flexibla repertoaren bara växte. Med bland annat hela tio extralåtar som gjorde konserten så omfattande att det nog, misstänker jag, till slut motsvarade de ursprungliga två seten.
   Den spontana låtlistan blev därför lite ryckig och hoppig där extasen infann sig vid lite fel ögonblick och konserten blev som helhet inte den där spikraka och homogena vägen till en jublande final.

Dags Vags låtar:
Bland gamla och unga
Törst
En del av dej
Låt det komma ut
Jag vaknade upp
Fattiga & rika
Flyger
Min pappa
Dansar med mej själv
Bullen
Du får aldrig nog
Tjockhult
Musik
Egyptian reggae
Är du redo?
Samma sak
Tom
Hellre en raket

Extranummer 1:
Tiden jagar oss alla
Trycke e för mycke
Dimma

Extranummer 2:
Mot solen
Jag blev inte hög
Popitop

Extranummer 3:
Glappkontakt
Snorbloos

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (181)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Augusti 2007 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.