Blogginlägg

Värmen kom från väster

                                                            Foto: Jan-Ola Sjöberg
Dale Watson och hans band, Mike Bernal och Chris Crepps,
på Clarion Hotel i Örebro.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 26/1 2012.

KONSERT
Dale Watson
Clarion Hotel, Örebro 24 januari 2012
Konsertlängd: 20:15-21:35 och 22:11-23:24 (154 minuter)
Min plats: Stående ca 7 meter rakt framför scenen.

Strikt traditionell, förutsägbar och ytlig countrymusik har genom alla tider givit mig smått allergiska besvär. Har ofta uppfattat den som tråkig i sin gammalmodigt hederliga form.
Konserten med Dale Watson var något helt annat. Ganska långt från tradition och upprepade hjulspår. Han såg ut som en tämligen stilenlig countryartist, välkammad och med en mörk välansad barytonröst. På skiva kan hans musik ofta passera som en välbekant gungig form av countrymusik men den här kvällen glödde gitarren och publikkontakten var total. Dale visade sig vara en gitarrvirtuos utan åthävor.
   Live i Clarion Hotels foajé blev det just väldigt levande. Med kött, blod, naturlig och avväpnande närvaro som viktigaste ingredienser. Där texterna var på allvar och ingen Nashville-relaterad såpopera. Med sitt lilla koncentrerade men mycket tajta komp på ståbas (Chris Crepps) och trummor (Mike Bernal), som går under gruppnamnet The Texas Two (en parafras på Johnny Cashs klassiska kompband Tennessee Two), låg de musikaliska referenserna under tisdagskvällens konsert huvudsakligen närmare Elvis Presley och en tidig Cash än country.
   Dale och hans lilla band spelade in sitt senaste album just i Memphis Sun Studio och har där fångat den rena, avskalade, jordnära och väldigt svängiga rytmen som egentligen är grunden till all levande musik inom både rock och country. Och live med Dale blev det än mer tydligt, än mer fysiskt imponerande och en än mer underhållande konsertupplevelse.
   Ja, upplevelsen i tisdagskväll blev sannerligen gränslös ty det vi på fackspråk brukar kalla setlist, konsertlåtarna, blev i stort sett en enda lång önskelista från närvarande fans som initierat slängde ur sig specifika låttitlar. Och Dale tog nästan allt på studs, förutom några covers han inte kunde texten till, pratade och kommunicerade med publiken och levererade sedan allt snudd på perfekt.
   De långa spontana, och då menar jag helt spontana, mellansnacken var också extremt underhållande men var naturligtvis förödande för den musikaliska rytmen i konserten. Inte heller gav alla covers Dale Watson full rättvisa som artist men pekade på viktiga influenser som Merle Haggard och Hank Williams. Men Beatles-låten "I've just seen a face" (som sjöngs av basisten), och "Ring of fire" var fina höjdpunkter.
   Jag har som sagt sett konserter på högre musikalisk nivå men den gränslöst spontana atmosfären som Dale trollade fram i det vinterkalla Örebro under dryga två och en halv timme i tisdagskväll var något oförglömligt. En kväll när värmen kom från väster, långt västerut.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.