Blogginlägg

90:#21 Revolution

KAJSA GRYTT: Revolution (Hi Fidelity/EMI, 1994)

Efter den musikaliskt minst sagt imponerande uppvisningen med Kajsa & Malena-duon, med albumet "Historier från en väg" som underbar höjdpunkt, blev Kajsa soloartist. Först en kort turné med Johan Johansson, ex-KSMB, under namnet De Missanpassade men skivkontraktet med EMI löpte vidare. Första soloskivan, den Lasse Englund/Backa Hans Eriksson-producerade "Kajsa Grytt" (1990), var inte helt lyckad. En tålamodskrävande blandning av svårtillgängliga sånger och naiva poplåtar.
   Men det skulle pÃ¥ nästa skiva, "Revolution", bli bättre. Mycket bättre. Och tuffare. Där "Kajsa Grytt"-skivan var ljudeffekter och svÃ¥rmod skulle nya skivan bygga pÃ¥ elektriska gitarrer och basgÃ¥ngar. Kajsa beskriver det sÃ¥ detaljerat i sin bok "Boken om mig själv":
   "Det ska vara tydliga och svängiga basgÃ¥ngar som ska ligga lÃ¥ngt fram i ljudbilden. Jag vill ha enkel men rÃ¥ gitarr,, basgÃ¥ngar och torra, svängiga trummor. Torrt, mörkt och kargt, men svängigt."
   Kajsa beskriver ocksÃ¥ producenten Magnus Persson som ett underbarn pÃ¥ trummor och har en given plats i bandet bakom henne pÃ¥ skivan. Hon skriver ocksÃ¥ om basisten Jerker Odelholm som perfekt musiker att utföra basgÃ¥ngarna hon har haft i huvudet. Kajsa träffade Jerker första gÃ¥ngen vÃ¥ren 1989 när de spelade pÃ¥ Världsungdomsfestivalen i Nordkorea. Jerker som medlem i Athletic Arabs och Kajsa som ena halvan av Kajsa & Malena-duon.
   Ã–rebrobandet Athletic Arabs hade under nÃ¥gra Ã¥r blivit allt hetare i branschen som ett bra live- och partyband där rytmerna var viktigare än melodierna. Efter ett lokalt inspelat album 1988, "Lions for breakfast", gjorde de debut pÃ¥ Mistlur med den Dagge Lundquist-producerade "Shock resistant" vÃ¥ren 1991 utan att lägga Sverige för sina fötter.
   Jerker flyttade till Stockholm och blev snart eftertraktad basist i musikerkretsar. I boken beskriver Kajsa Jerker som en het basist 1994, han hade bland annat spelat pÃ¥ Olle Ljungströms "Världens räddaste man", men hon valde honom för att de känner varandra och att han är bra.
   Förutom Kajsa pÃ¥ elgitarr behövdes ytterligare en gitarrist sÃ¥ Fredrik Blank blev det naturliga valet pÃ¥ högljudd gitarrist. Blank hade varit gitarrist i Lolita Pop under bandets sista Ã¥r men han var framförallt känd för sin "Neil Young"-gitarr pÃ¥ Staffan Hellstrands skivor.
   Kajsa poserar pÃ¥ omslaget till "Revolution" med en elgitarr i händerna och bakom sig hade hon alltsÃ¥ fÃ¥tt en genuin rocktrio. Ã…ret innan hade Kajsa skrivit mÃ¥nga texter till Karin Wistrands solodebut "Solen..." (där Blank ocksÃ¥ medverkar) och de starkt personliga texterna om känslor och förhÃ¥llanden tillhör skivans alla positiva fördelar.
   Soundet pÃ¥ skivan uppfattar jag som live i studion och mycket realistisk rockmusik som överlevt inspelningsprocessen och nÃ¥r ut med all energi i högtalarna. PÃ¥ en skiva som genomgÃ¥ende hÃ¥ller högt tempo i lÃ¥tar som "Jag faller ner", "En frÃ¥ga" (förutom de första 1:40), "I ditt regn", "Bakom allt", "Solen i dig" (duett med Staffan Hellstrand och skivans uppenbara hitlÃ¥t) och den nästan Run DMC-influerade titellÃ¥ten.
   Men det finns ocksÃ¥ nÃ¥gra lugnare partier pÃ¥ skivan, "Visa hur man älskar", "Din hemlighet" och "Mörkret & sanningen", där tillochmed Fläskkvartetten eller en ensam cello (Svante Henrysson) gör sig hörd.
   "Revolution" är Kajsa Grytt 1994 som om Tant Strul aldrig har splittrats. Bara lärt sig spela lite bättre. En lössläppt respektlös produktion som inte sparar pÃ¥ naturliga gitarrljud och bjuder pÃ¥ en närvarokänsla utöver det vanliga. Flera av skivans lÃ¥tar fick jag höra under en konsert med Kajsa Grytt nästan ett Ã¥r innan skivan kom. DÃ¥ uppträdde hon solo med bara en elgitarr till komp.
   Efter skivans sista lÃ¥t, den högljudda titellÃ¥ten, blir det efter lite rundgÃ¥ng tyst i en dryg halvminut innan det plötsligt blixtrar till och en överstyrd, knappt repeterad version av Beatles-lÃ¥ten med samma titel drar igÃ¥ng. I drygt tre minuter pÃ¥gÃ¥r den oannonserade och uppenbart omixade överraskningen. Det är punk i ordets rätta mening.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.