Blogginlägg

”Transcendental blues”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 9/6 2000.

STEVE EARLE
Transcendental blues
(E-Squared/Artemis)

Kan den mannen någonsin misslyckas, är min spontana reaktion när jag lyssnar på Earles nya mästerverk. Då har jag visserligen förträngt hans djupa heroinberoende och fängelsebesök tidigt på förra decenniet. Men musikaliskt har han alltid varit en klippa och på de senaste skivorna avlöser topparna varandra.
   Nya skivan, med en titel som är onödigt lätt att missförstå, är tusenkonstnären Earles säregna sätt att bjuda på så mycket som möjligt av det mesta. Skivan kan därför beskrivas som en naturlig uppföljare till "El corazon" som också blandade musik och stilar på ett hisnande sätt.
   Och kvalitetsmässigt är nya skivans 15 låtar inte långt efter "El corazon" som i mina öron var 90-talets allra bästa album.
   Jag var beredd på allt, ändå inleds skivan både förbryllande och överraskande. Med psykedelisk pop(!) som en finurlig och högst oväntad blandning av "Revolver" och Matthew Sweet. Där tänjer den redan gränslöse Earle på referensramarna ytterligare några tum.
   Sedan fortsätter skivan som en hejdundrande resa bland variationer på de flesta teman. Enklare pop, irländsk folkmusik, rockcountry, en smäktande duett med syster Stacey, några andlösa ballader, bluegrass och hård rock i distat Bryan Adams-tempo.
   Det kan tyckas vara splittrat och ohållbart men Steve Earle är bäst på allt och då känns den här pytt i pannan som en kunglig huvudrätt. Kort sagt är "Transcendental blues" den bästa skiva jag har hört i år.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.