Blogginlägg

“Love affair”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 21/12 2003.

Sophie Zelmani
Love affair
(Columbia/Sony)

Så kärv, så otillgänglig och så personlig. Med sitt femte album tar Sophie Zelmani inte många musikaliska steg framåt i sin artistkarriär. Däremot förstärker och befäster hon sin unika position i svensk showbusiness som en mycket udda men färgstark fågel.
   Hur förberedd man än är på en ny Zelmani-skiva så slår den alltid ner som en väldigt annorlunda lyssningsupplevelse. Som på några få spelningar växer från ett allmängiltigt svårflörtat möte till en ofrånkomligt kärleksfylld platta.
   ”Love affair” befinner sig därmed tämligen nära Zelmanis tidigare skivor. Som på inte alls är några utåtriktade eller kommersiella alster utan mer vänder sig inåt och formas utifrån stora känslor och små uttryck.
   Att den nya skivan så tydligt påminner om Zelmanis tidigare (mäster)verk beror givetvis på att musiker och producent (Lasse Halapi) är identiska och samarbetet fungerar fortfarande så lyckat. Utan att kännas det minsta upprepande eller förutsägbart.
   Huvudintrycket är att inte mycket har hänt med Zelmanis musik genom åren. Men det är de små detaljerna som efter några genomlyssningar gör ”Love affair” så oerhört lätt att älska.
   Och visst hör jag också några nyheter bland alla de steelguitar-kryddade poplåtarna och de mer sedvanligt nakna visorna. Som när hon i ”Truth” överraskande gör en luftig blues och ”Grand as loving” blir närmast gospel med bara piano och orgel i kompet.
   Som en svensk kvinnlig Neil Young går Sophie sin egen väg med sina lågmälda djupt personliga sånger. En väg som är så befriande fattig på potentiella radiohits, image och spektakulär utstrålning.

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.