Blogginlägg

”Let it be. Naked”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 22/11 2003.

The Beatles
Let it be. Naked
(Apple/EMI)

Nostalgivågen av nygamla Beatles-inspelningar svallar frekvent. Drygt 33 år efter originalet släpps bandets sista album igen. Nu utan alla Phil Spector-krusiduller men resultatet är långtifrån lika revolutionerande som tankarna inbillat oss under de senaste månaderna.
   För det första är omslaget ett av 2000-talets fulaste påhitt. För det andra är tillägget "Naked" i titeln omotiverat. Och för det tredje saknar skivan dokumentation och förklaring i text hur de en gång turbulenta inspelningarna ledde fram till skivan.
   Däremot är skivans musikaliska innehåll tillspetsat, misslyckade intron och glappande kommentarer är utraderade liksom några av originalets försumbara kortlåtar, och låtordningen har blivit mer naturlig.
   Spectors märkbara insats var faktiskt begränsad till några få spår, stråkarna på "The long and winding road" rankar jag nog som ett av pophistoriens vackraste ögonblick, så det är ingen helt ny skiva vi nu hör. Däremot ett renare, naturligare och sammantaget starkare album.
   Bonusskivans 22 minuter långa spår, där medlemmarna pratar i mun på varandra eller har svårigheter att snyggt starta en inspelning, är ingenting att ha och förhoppningsvis bifogas den utan någon som helst extra kostnad.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.