Blogginlägg från 2023-09-01
Live at Heart 23: Från diasert till drömsk pop
Foto: Olle UnengeÅrets Live at Heart pendlar från en intressant diasert med Martin Hederos...
…till rena sambafestivalen utomhus.
ANDRA KVÄLLEN PÅ ÅRETS LIVE AT HEART inleddes med en diasert (dialog+konsert) där Magnus Sundell mötte pianisten och mångsysslaren Martin Hederos i ett samtal med musikaliska inslag på Konserthuset. Mycket underhållande, mycket upplysande.
Den här programpunkten, i regi av studieförbundet Bilda, hade sin premiär på Live at Heart 2017 och har, vad jag förstår, blivit mycket uppskattat. Magnus har med en avslappnad men ändå koncentrerad ton samtalat med både artister, låtskrivare och musiker.
Den dryga timmen långa mötet med Martin Hederos, som i sin karriär har spelat allt från jazz till rockmusik, gav verkligen allt. Vi fick hela hans historia från barndom via punk, Soundtrack Of Our Lives och folkmusik till kompositör av musik till tv-serier. På viola och flygel fick han visa sina flyhänta kvalitéer.
På kvällens diasert i Konserthuset 18:00, där Magnus möter Mariam Wallentin, kommer Hederos också att medverka som musiker.
Torsdagskvällen på Live at Heart blev efter den nästan omtumlande upplevelsen med Martin Hederos lite lätt rumphuggen då logistik och inställda konserter försvårade planeringen. Som gjorde att vi efter Konserthuset stannade till på Stortorget där det var rena sambakarnevalen i både färger och taktfast musik.
Makeriet blev nästa anhalt med två konserter av olika prägel innan vi sa god natt för att ladda batterierna inför fredagens program som enligt plan är fullmatad med intressanta artister och grupper. Ida Gratte, A S Fanning, Hannes Aitman och Waldemaar för att nämna några.
Men först en liten tillbakablick på gårdagskvällen:
DEN SVENSKA SYNDEN, Makeriet 31 augusti 2023
Bakom det här lite hemligt skumma namnet döljer sig artisten Johan Persson, gitarristen och pianisten som spelade med Lars Winnerbäck under Hovet-tiden och gjorde en turné (2009) med Ulf Lundell. Men han uppträder nu under namnet Den Svenska Synden som ibland kan vara en gruppkonstellation men till Live at Heart kom Johan med bara sitt piano och akustiska gitarr.
Han är en intressant låtskrivare som med både text, melodier och röst kunde förmedla sitt kunnande på ett uppenbart starkt och personligt sätt live. Hans låtar är kanske inte det mest udda i poprock-genren men jag uppfattade att nästan varje låt, som blev min premiär för Den Svenska Synden-repertoaren, under 30-minutersuppträdandet hade kvalitéer i låtskrivandets ädla konst.
Som pianist äger Johan kanske inte Martin Hederos, aktuell jämförelse, enorma talang men den personliga klangen i själva låtskrivandet räcker långt.
Johan inledde med att presentera programförklaringen för Den Svenska Synden. ”Det handlar om livet och döden och lite kärlek”. ”Kom så lurar vi döden” (som jag tror att den heter...), ”Någonstans längs vägen Sunne-Gustavsberg”, ”Den allra sista färden”, ”En sista sång för dig” och ”Jag släpper dig fri” blev kvällens stora behållning för mig på Live at Heart.
NAOMI WIEHE, Makeriet 31 augusti 2023
Lite lockad av efternamnet, hon är dotter till Thomas Wiehe, spärrade jag upp både ögon och öron inför Naomis uppträdande. Tillsammans med medmusikern Ida Bergqvist, 5-strängad banjo och elgitarr, gjorde Naomi ett självsäkert men ändå ödmjukt intryck i sina mellansnack och framförde sina låtar på både akustisk gitarr och piano.
I programpresentationen fanns beskivningen ”drömska akustiska arrangemang” kring hennes låtar men jag tyckte att jag hörde melodiska höjdpunkter i min första kontakt med hennes låtmaterial som hon själv presenterade som bräcklig pop. Med låttitlar som ”Don't stay too long”, ”Vissna”, Finns inga stjärnor i stan”, ”Flingor i april”, ”Slita mig isär” och ”Juni”.
/ Håkan
Onsdag kväll på Live at Heart 23
TEKNIKEN (INTERNETPROBLEM) SATTE IGÅR krokben för min första dagsrapport från Live at Heart. Därför kommer det under fredagsförmiddagen två dagsrapporter, om både onsdags- och torsdagskvällen, på Håkans Pop. Först om vad jag upplevde under Live at Hearts första kväll:
Gruppen Savion på Live at Heart-invigningen.
Festivalgeneralen Martin Qvarfordt och sångerskan Karin Wistrand talade på invigningen.
FÖRSTA KVÄLLEN PÅ LIVE AT HEART 23: FRÅN INVIGNING TILL BLUEGRASS
FÖRSTA KVÄLLEN PÅ EN NY UPPLAGA av Live at Heart är på förhand alltid ett oskrivet blad men inleddes i år som sig bör med stor invigning i Foajén på Konserthuset. Inbjuden av festivalgeneralen Martin Qvarfordt gjorde att jag kände mig lite tvingad att mingla bland andra ”prominenta” personer.
Fick ett glas bubbel och hälsade på Benke, Olle, Diasertchefen Magnus Sundell, Christer, Ferna, Rolle, Mohlavyr, LG och många andra, fick ta chefredaktör Anders Nilsson i hand och blev till slut intervjuad (se klipp nedan) av Nerikes Allehandas Kristina Eriksson. Se klipp från gårdagens lokaltidning nedan.
Invigning från scen, tal av Qvarfordt, Karin Wistrand presenterade vinnaren av årets Musikörat, Nathalie ”Cleo” Missaoui, som dock inte var på plats.
Vi fick också några smakprov från årets program på Live at Heart när Caspar Camitz och gruppen Savion gjorde två korta framträdanden.
Tre politiker fick också utrymme på scenen för att säga några väl valda ord innan vi avslutade minglandet och tog oss ut på stan för att uppleva ännu mer levande musik på musikställen i det centrala Örebro. Nytt för i år är att artister och grupper bara har 30 minuter på sig för att presentera sin musik. Mindre tid för musik men mer tid för alla stackars musiktekniker som ska byta förutsättningar på varje scen inför varje ny artist/grupp.
Mellan konserterna på Clarion Hotel träffade jag Live at Heart-pionjären Johannes Nilsson (se bild till vänster där han samtalar med Olle Unenge), han som tillsammans med Anders Damberg 2010 drog igång festivalen för tretton år sedan. Johannes är numera Umeå-bo och berättade om sitt liv långt norrut med mycket kultur och musik. Och ska under årets festival medverka på seminarier och paneldebatter, en annan stor och viktig del av Live at Heart som jag aldrig har upplevt.
Min upplevelse av Live at Heart under onsdagskvällen blev, förutom de små invigningssmakproven, fyra konserter på två olika ställen.
Olle och jag fick avslöja våra planer på årets Live at Heart i torsdagens Nerikes Allehanda.
Eddie Lövholm Eriksson blev första artist i årets program.
EDDIE LÖVHOLM ERIKSSON, STÅ Pintxos & Vänner 30 augusti 2023
Jag upplevde degerforsaren Eddie live redan på förra årets Live at Heart och upptäckte en artist och låtskrivare som var så mycket mer personlig än den vanliga jämförelsen med Winnerbäck som han har fått leva med.
Live blev det än mer imponerande i år där nya låtar, bland annat senaste singeln ”Howth” (som handlar om en ö utanför Dublin), och hans lilla kompband med Andreas Tysk, elgitarr, och Tim Wallbom, slagverk och lite akustisk gitarr, förstärker framtidstron på Eddies karriär.
Off stage berättade Eddie att han på senare produktioner jobbat med producenten och förre örebroaren Anton Sundell som är ett hett namn i musikbranschen.
Harvig på Clarion Hotel.
HARVIG, Clarion Hotel 30 augusti 2023
Pop från Skåne med den Malmöfödda sångerskan och låtskrivaren Hannah Harvigsson i centrum. I en liten udda sättning med två kvinnliga keyboardspelare bredvid sig gjorde hon ett personligt intryck. Trallvänliga låtar och en hes nästan förkyld röst gav den skånska accenten ytterligare en dimension.
Maria Alvebro med band fortsatte kvällen på Clarion Hotel.
MARIA ALVEBRO, Clarion Hotel 30 augusti 2023
Vi blev kvar på hotellet hos teknikern Robban Damasdis välmixade scenljud. Enligt programmet skulle Stockholmstjejen Maria Alvebro sjunga Folk/Country-genren men vi fick uppleva lite mer soulgospelkryddad pop med en liten religiös prägel. Ett livligt band, plus två körtjejer förstärkte det intrycket.
...och Kings Cross Stringband avslutade den på samma scen.?*
KINGS CROSS STRINGBAND, Clarion Hotel 30 augusti 2023
Den bluegrass-doftande kvartetten Kings Cross Stringband fick avsluta vår första Live at Heart-kväll. Ett sprudlande glatt gäng som spelade old time music på mandolin, akustisk gitarr, en modern ståbas och banjo och sjöng med en frejdig energi som fick hela Clarions foajé att gunga. Killarna på mandolin och banjo spelade sina instrument mycket skickligt och kvickt och tjejen på bas följde med i det ofta uppskruvade tempot.
Repertoaren hade naturligtvis amerikanska rötter från kanten av Appalacherna men det fanns också utrymme för överraskningar. En låt från 70-tals-gruppen Sjön Sugers skivor, ”Doften” och den avslutande versionen av Pink Floyds ”Another brick in the wall” blev också uppskattade.
JAG ÅTERKOMMER STRAX med en rapport från Live at Hearts torsdagskväll.
/ Håkan
Covers: Susanna Hoffs
SUSANNA HOFFS: The deep end (Baroque Folk, 2023)
THE BANGLES-MEDLEMMEN SUSANNA HOFFS gör också soloskivor och har på fem av sina åtta album i eget namn har hon ägnat sig åt covers. Jag har lite överraskande missat hennes coveralbum tidigare, bland annat har hon gjort tre album tillsammans med Matthew Sweet (alla med titeln ”Under the covers”) och förstår att jag måste ta mig i kragen och lyssna ifatt. Men jag börjar med den allra senaste skivan som släpptes i våras.
”The deep ends” inleds på ett väldigt förutsägbart och ospännande sätt med Stones-låten ”Under my thumb”, både låtval och arrangemang blir opersonligt och konventionellt och skapar inte någon större nyfikenhet inför fortsättningen. Med rutinerade producenten Peter Asher vid spakarna låter det förstås proffsigt och välarrangerat men jag saknar ofta det personliga uttrycket.
Men ”The deep end” blir inte uteslutande repriser av gamla 60-talsklassiker utan är innehållsmässigt fylld med huvudsakligen tämligen aktuella låtar med artister som jag normalt sett inte har någon koll på. Till namn känner jag naturligtvis till Ed Sheeran och Billie Eilish men har inte lockats att lyssna tillräckligt för att bilda mig en uppfattning av deras karriärer. Däremot är namn som Holly Humberstone, Jay Oladokun, Phantom Planet, Dodie och några till helt nya i min värld. Och jag tror inte jag kan bedöma det materialet på djupet. Men det är skinande vacker pop som klingar samstämmigt med Susanna Hoffs hela karriär.
Då är låtval som Squeezes fina ”Black coffe in bed” och Denny Laines gamla ”Say you don't mind” mer bekanta utan att Susanna har lyckats tolka dem på ett helt eget sätt. Och avslutningen på albumet är kanske i tråkigaste laget när hon gör Lesley Gores ganska uttjatade ”You don't own me” och Yazoos ”Only you” för att tillfredsställa den alltför breda lyssnarskaran.
1. "Under My Thumb" (Mick Jagger/Keith Richards)
1966. Från albumet "Aftermath" med The Rolling Stones.
2. "Deep End" (Benjamin Francis Leftwich/Holly Humberstone/Rob Milton)
2020. Singel med Holly Humberstone.
3. "If You've Got a Problem" (Joy Oladokun/Ian Fitchuk/Peter Groenwald)
2021. Från albumet "In Defense of My Own Happiness" med Joy Oladokun.
4. "Afterglow" (Ed Sheeran/David Hodges/Fred Gibson)
2020. Singel med Ed Sheeran.
5. "Time Moves On" (Alex Greenwald)
2020. Singel med Phantom Planet.
6. "Say You Don't Mind" (Denny Laine)
1967. Singel med låtskrivaren.
7. "Black Coffee in Bed" (Chris Difford/Glenn Tilbrook)
1982. Singel med Squeeze.
8. "West Coast" (Jason F Schwartzman)
2008. Från filmen "Cloverfield" med Coconut Records.
9. "Would You Be So Kind" (Dorothy Clark/Joseph Wander)
2017. Från ep:n "EP" med Dodie (Dorothy Clark)
10. "When the Party's Over" (Finneas O'Connell)
2018. Singel med Billie Eilish.
11. "Pawn Shop" (Brandy Clark/Troy Verges)
2016. Från albumet "Shelley Skidmore" med Shelley Skidmore.
12. "You Don't Own Me" (David White/John Madara)
1963. Singel med Lesley Gore.
13. "Only You" (Vince Clark)
1982. Singel med Yazoo.
/ Håkan
<< | September 2023 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: