Blogginlägg från 2015-12-09

Innerliga tolkningar av Lennons influenser

Foto: Carina Österling



"The spirit of Lennon"
THE BAGARI-HAYES PROJECT
SERGEI KOTIKOV
Nikolaikyrkan, Örebro 8 december 2015
Konsertlängd: 19:03-20:15 (72 min)
Min plats: Sittande längst ut till vänster på rad 1.

Som jag skrev i morse i mina rader om minnet av John Lennon så är hans musik, hans låtar och hans livsstil något helt oförglömligt. Ett lite förstärkt Bagari-Hayes lyckades på tisdagskvällen förvalta arvet av Lennons minne på ett alldeles förträffligt och lite annorlunda sätt. Med hjälp av varmt musikaliska och akustiskt baserade arrangemang i en till bristningsgränsen fylld Nikolaikyrka blev det en afton fylld av värme, engagemang och gemenskap.
   Kyrkan visade den här gÃ¥ngen upp sin bästa akustik inför de perfekt balanserade och de mjukt anpassade arrangemangen som gjorde att hela det stora bandet fick i ut all sin energi utan att nämnvärt höja volymen. Och lät det fina soundet tala för sig själv.
   - Men vi har repeterat, pÃ¥minde Tommy Bagari mig om efterÃ¥t när han stod avslappnad och inte riktigt förstod att bandet hade fyllt hela kyrkan och ansprÃ¥kslöst tyckte att allt hade gÃ¥tt bra eller mycket bra.
   Utan att jag riktigt har förstÃ¥tt det har det här konsertkonceptet pÃ¥gÃ¥tt sedan 1995 men sporadiskt vart femte Ã¥r. Men dÃ¥ i en nedskalad form med bara John Hayes Jr och Sergei Kotikov, gitarrist med ryska rötter. Ett koncept som i Ã¥r löpte linan ut och blev gemensam sak med hela bandet The Bagari-Hayes Project förstärkta med körsÃ¥ngare.
   Konserten i Nikolaikyrkan, som för övrigt upprepas ikväll, hade ett tydligt tema i rubriken men lÃ¥tmässigt blev det en fri tolkning av John Lennons influenser. Inget ensidigt hyllande av Lennons greatest hits utan även nÃ¥gra egna lÃ¥tar, en Bob Dylan-lÃ¥t och en cover som fanns med i Lennons repertoar.
   John Hayes Jr proklamerade att "störst av allt är kärleken" innan bandet inledde med "All you need is love" som precis som kvällens övriga repertoar var läckert omarrangerad med säckpipa, mandolin, akustiska gitarrer och mÃ¥nga röster med en snygg avslutning som slutkläm.
   Sedan följde bandets egen hyllning av Lennon, "John", och en ypperligt finstämd "Oh my love" med graciöst välklingande fiolspel av Karin Gustavsson.
   Den intressanta mixen av lite oförutsägbara lÃ¥tar (vem hade förväntat sig Julian Lennons mycket melodiska "Saltwater"?) och klassiker som "In my life", "Woman" och "Imagine" gjorde, tillsammans med den mycket fina akustiska tonen, konsertupplevelsen bÃ¥de innerlig och musikaliskt givande. Tommy Bagari fick göra sin Dylan fullt trovärdig och jag tyckte mig höra ett litet eko av "The luck of the Irish" under hans fina tolkning av "The times they are a-changin'".
   Utan större överraskning avslutades konserten i jullÃ¥tarnas tecken med "Happy X-mas" och bandets ett Ã¥r gamla egna jullÃ¥t "Christmas day has come" som pÃ¥ inget sätt skämdes i det här sammanhanget.

Tommy Bagari: gitarr och sång
John Hayes Jr: sång
Sergei Kotikov: gitarr
Richard Sievert: slagverk
Anders Moberg: bas
Tommy Bender: gitarr och mandolin
Christy O'Leary: säckpipa, munspel och tin whistle
Karin Gustavsson: fiol
Hannah Hayes: sång
Lisbeth Sörman: kör
Camilla Klaar: kör

All you need is love
John
Oh my love
Dear God
Saltwater
The times they are a-changing
Stand by me
In my life
Children of a greater God
Eyes
Woman
Happy X-mas (war is over)
"Nattsvart" (recitation: Hannah Hayes)
Imagine
Christmas day has come

/ HÃ¥kan

Minnet av John Lennon lever

MIN 35 ÅR GAMLA LÖPSEDEL HAR MED ÅREN (som synes ovan) blivit lite luggsliten och börjar vittra sönder men minnet av John Lennon dör aldrig. Just den här morgonen 1980 vaknade vi upp till den tragiska nyheten att John Lennon kallblodigt hade skjutits ned och mördats på en gata i New York. Det var chockartat och djupt sorgligt då och just det minnet kommer över mig 9 december varje år.
   Jag har skrivit om just den här fatala morgonen (i Sverige) tidigare pÃ¥ HÃ¥kans Pop och kan Ã¥terigen hänvisa till artikeln som in i minsta detalj förklarar vad som hände den där sena New York-kvällen utanför Dakota House pÃ¥ 72:a gatan. Och även reaktionen som följde här pÃ¥ hemmaplan.
   IgÃ¥r kväll var jag pÃ¥ en minneskonsert med The Bagari-Hayes Project i Nikolaikyrkan i Örebro och planerar att lägga ut nÃ¥gra noteringar frÃ¥n evenemanget under dagen.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.