Blogginlägg
Stundtals ren och skär rock’n’roll-magi
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 13/4 2003.
BILLY BREMNER & THE BB GUNS
El Sombrero, Örebro 11 april 2003
För dagens publik är Billy Bremner mest bekant för de oändliga turnéerna tillsammans med Refreshments under de sista 90-talsåren. Men han har en gedigen karriär bakom sig, under många decennier, som han dessvärre inte har något stort intresse att gräva i när han ger sig ut på en osedvanligt sällsynt turné under eget namn.
Men ingen skada skedd för Billy hade en mängd nya låtar av klassisk prägel plus några coverlåtar, från exempelvis Mickey Jupp och Nick Lowe, av riktigt magisk karaktär på setlistan.
Refreshments numera stora livepublik mötte tyvärr inte upp när Bremner kom till El Sombrero och det förlorade väl bara de som inte var där på. Till slut blev det ändå en fullt acceptabel, delvis dansande, skara framför scenen. Som fick uppleva en konsert som inte var något visuellt fyrverkeri, Bremner höll på att hamna utanför strålkastarljuset, men innehållsmässigt och musikaliskt en nog så effektiv 75-minuterskonsert.
Ja, Bremner är visserligen ute på en turné i eget namn men är nog inte naturligt bekväm i rollen som huvudartist. Såg ut att krypa åt sidan och sken väl egentligen bara upp under de korta men ytterst skickliga soloinpassen på gitarr.
Han är en man med båda fötterna på jorden, numera stadigare än någonsin, som lät repertoaren tala naturligare än mellansnacken.
Men rösten att sjunga med har han kvar. Den där melodiskt attackerande stämman, visserligen lätt förkyld i fredags, som kan dra ut vokalerna till ren och skär rock’n’roll-magi.
Från den explosiva öppningen med ”You’ll never get me up in one of those” till den ännu mer sanslöst svängiga ”Trouble boys”, en låt han under 24 år ”lånat ut” till Dave Edmunds, Rockpile och Refreshments, var det förvånansvärt hög nivå på låtvalet.
Den gamla Bill Haley-instrumentalen ”Goofin’ around” verkar vi aldrig få slippa med Bremner, för den är säkert roligare att spela än att lyssna på, men coverlåtar som ”Hot rod heart”, ”I fought the law” och ”The girl can’t help it” (ibland med bandets Frank Liestam som sångare) blev en högst naturlig del av Bremners liverepertoar.
Men det var originallåtarna från den senaste soloskivan och en helt nyskriven låt, av underbar kvalité, som höjde konsertnivån över det mesta.
BILLY BREMNER: gitarr och sång
FRANK LIESTAM: gitarr och sång
TOTTE WALLGREN: bas och sång
KENT BORG: trummor
You’ll never get me up in one of those
Keep this house rockin’
I get enough
Hot rod heart (Fogerty) Frank sjöng
Wheels of misfortune
Switchboard Susan
Stalkin’ the flock
Lonesome train (Frank)
Lookin’ back, thinkin’ ahead
Goofin’ around
?? NY LÅT
Shakin’ all over
The girl can’t help it
Green with envy
Surf rider
Heart
Trouble boys
Extralåt
I fought the law (Frank)
/ Håkan
Billy Bremner med band till El Sombrero
"Den andra skivan"
<< | April 2003 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: