Blogginlägg från 2014-03-13
Mickey Jupp, the painter
Musikbloggen Håkans Pop förvandlas för en dag till konstblogg. Artisten, låtskrivaren och rockprofilen Mickey Jupp, som jag de senaste dagarna flitigt har rapporterat om i samband med hans 70-årsdag, har en sidoverksamhet som konstnär.
I huset där Mickey bor i Boot i Cumbria hade han till för en tid sedan både galleri och hantverksaffär men som nu i sin helhet är förvandlat till studio för produktion av både konstverk och musik i den lilla anspråkslösa inspelningsstudion.
Med penna, pensel och vattenfärger målar Mickey av natur, lokala vyer och byggnader i sin hemtrakt. Ni ser ovan ett exempel på hans konstnärliga kreativitet där han målat av en bro över River Esk som slingrar sig fram i Eskdale och just nu är fylld till bredden med vatten efter allt gränslöst regnande. Bron på målningen heter Doctor Bridge eller Doctor' Bridge som Mickey har valt (se bilden till höger) att kalla den.
Vi köpte tavlan. signerad Michael Jupp, direkt av Mickey för det facila priset £35 inklusive inramning.
Doctor Bridge byggdes redan på 1600-talet men breddades 1734 av en läkare vid namn Edward Tyson så han kunde färdas över den med sin pony.
Hur gärna vi än vill har namnet Doctor Bridge inget samband med Mickey Jupps gamla klassiker "Down to the doctors". Lika lite som hans gamla exklusiva låt "Foxfield junction" har något samband med platsen Foxfield i södra Cumbria som vi passerade på väg till Eskdale. Ty Mickey skrev båda låtarna innan han flyttade till Cumbria.
Här nedan ser ni några aktuella fotografier, tagna av min fru Carina, på det som i dag är Doctor Bridge.
Alla bilder: Carina Österling
/ HÃ¥kan
Publiken i Örebro svek proffsig Karin
Foto: Anders Erkman
Våren 1992 splittrades Lolita Pop, ett av Sveriges mest uppskattade rockband, och sångerskan Karin Wistrand satsade på en solokarriär. I mars 1993 släppte Karin sitt första soloalbum, "Solen...", och framåt sommaren inledde hon sin första turné som soloartist. Gitarristen Fredrik Blank, som ersatte Benkt Svensson under Lolitas sista år, följde med Karin till både albuminspelningarna och turnén.
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 2/6 1993.
KARIN WISTRAND
Strömpis, Örebro 31 maj 1993
Så var det dags att nå dagen D på Karin Wistrands turnéplan, hennes första i eget namn. D som i Örebro, den forna hemmastan.
Men i Örebro har Karins gamla Lolita Pop-publik tydligen tagit avstånd från hennes solokarriär. Ty på Strömpis fanns bara ett hundratal visserligen entusiastiska besökande och ingen jag direkt kunde knyta till hennes gamla rötter frånsett basisten Henrik Melin.
Det katastrofala publikbortfallet kan bero på flera saker. Karin har inget kanon-album i bagaget, det oberäkneliga vädret och den långa helgen hade redan varit för lång för många.
Ingen orsak var mer ursäktlig än den andra för att missa Sveriges bästa rocksångerska på halv hemmaplan. Själv var jag optimist med tanke på skivans bästa låtar och de utlovade Lolita-låtarna som bonus.
Lolita Pop slutade, om jag tyder situationen rätt, på topp med sina två bästa skivor och med konserter som på slutet 90-91 ofta var fulländade.
Med de förutsättningarna är en solokarriär trögstartad. Men Karin har med sin otroliga scenvana som frontperson lättare än de flesta att kompensera ett stundtals sviktande låtmaterial med passion, lysande sång och utlevelse.
Då spelar det ingen roll om det är tio eller tusen personer i publiken för proffsiga Karin.
Precis så var det också på Strömpis. Med ett levande uttrycksfullt band, med Lolita-kompisen Fredrik Blank som "kapellmästare", bakom sig fick studiolåtarna en helt annan tyngd och betydelse.
"Ta mig med", när hon spände ögonen i Claes "7 till 9" Åkesson i publiken, och "Resa så långt", med Lolita-liknande gitarrer, var låtar som fick sig en rejäl ansiktslyftning från de svaga skivversionerna.
Öppningen på konserten var annars kanon med "När ljuset faller in", nämnda "Resa så långt", gamla härliga "Salta diamanter", ytterligare några låtar från albumet och "Precious", denna enorma pärla från senare Lolita-tid.
Karin körde tio av soloskivans elva låtar och att jämföra konserten med många magiska stunder Lolita Pop har givit oss från scen är grymt orättvist.
Men Karin är värd ett bättre öde och en större publik än Strömpis blygsamma. Som får ett redan dystert konsertklimat att se ännu dystrare ut.
/ HÃ¥kan
<< | Mars 2014 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget:
Gå med i Mickey's Facebookgrupp. Fråga Mickey själv hur du ska göra. Än så länge fungerar ju posten...
Mickey kommer att bli jätteglad att få skicka någon eller nära tavlor.
LasseSvar:
Bra råd, Lasse!
Jag älskar tavlan men å andra sidan är jag ingen konstkännare.
Jag har tyvärr inget bra svar på det. Om du inte är beredd att ta den långa krokiga smala vägen till Boot i Cumbria.