Blogginlägg från 2024-12-16

Compilation: Immediate A´s & B´s

"Immediate A's & B's: The Singles Collection" (Compleat, 1985)

DET FINNS ÅTSKILLIGA SKIVBOLAGSSAMLINGAR i mina skivhyllor och den ena är mer ojämn än den andra. Det finns inga musikaliskt gemensamma hållpunkter på många av skivorna i den kategorin och naturligtvis är en samling med det engelska skivbolaget Immediate inget undantag. Ändå överraskar det mig när jag nu lyssnar igenom låtarna där varje skivsida har fått en rubrik som gör hela dubbelalbumet strukturerat.
   Skivan med Immediate-låtarna är amerikanskpressad på 80-talet och mitt exemplar är en cutout. Jag äger även ytterligare ett dubbelalbum med Immediate-låtar, ”The Immediate singles story” (även det en cutout), utgivet ungefär samtidigt 1985. Den samlingen har kanske toppar, med Chris Farlowe och Fleetwood Macs fantastiska ”Man of the world”, som överträffar aktuell skiva men är en lika bred blandning.
   Blandningen här med ”De mest uppenbara låtarna”, ”Rariteterna”, ”Jimmy Page-låtarna” och ”Blueslåtarna” är på gränsen till tålamodskrävande. Och diskutabel... Förstasidan, med Small Faces, ska i huvudsak innehålla hits men gruppen The Nice, med bland annat Keith Emerson, var ju en hårt proggbaserad grupp som satsade allt på hela album. Och ”Thoughts of Emerlist Davjack”, som trots allt låter poppigare än jag minns den som, hittade inte till några försäljningslistor.
   Däremot är P P Arnolds original till Cat Stevens låt ”The first cut is the deepest” en ren klassiker som dock aldrig nådde över 20:e-platsen i England.
   Andrasidan är nog dubbelalbumets mest intressanta med låtar som jag faktiskt inte har hört tidigare. Mockingbirds är 60-talsförlagan till 10cc, med Graham Gouldman och Kevin Godley, men bandets Beatles-influerade ”You stole my heart” är tämligen opersonlig. En låt som jag jämför med svenska Mascots tidiga material. Instrumentala ”Skit skat” kan vi enbart glömma.
   Jag äger ett par senare Duncan Browne-album, av hyfsat god kvalité, och ”On the bombsite” från 1968 har god popkaraktär i skivbolagschefen Andrew Loog Oldhams produktion. Marquis Of Kensingtons låt gränsar till Bee Gees-parodi och Billy Nicholls bidrag, producerat av Steve Marriott och Ronnie Lane, är alldeles för poppigt opersonlig.
    The All Stars Featuring Jimmy Page är en märklig grupp, förmodligen ett gäng studiomusiker, som gör en instrumental låt som ursprungligen aldrig gavs ut på skiva. Basisten (Page?) spelar huvudroll men låten är totalt jazzigt meningslös.
   Gruppen med det franska namnet Les Fleurs De Lys är engelsk och gör här Pete Townshends Who-låt ”Circles” i en produktion av Glyn Johns. Handfast och energisk pop som håller än idag.
   För mig okände Jimmy Tarbuck gjorde en Immediate-singel av vilken Jagger/Richard-låten ”Wastin' time” var b-sida. Smörig pop av inget värde.
   Fjärdesidan med huvudsakligen bluesanknytning är dubbelalbumets minst kända låtmaterial som faktiskt aldrig gavs ut på några singlar. Och Savoy Brown och Albert Lee hade märkligt nog aldrig något kontrakt med Immediate. Men John Mayall gav 1965 ut en Jimmy Page-producerad Immediate-singel men inte med den ovanligt poppiga versionen av ”Top of the world”.
   Albert Lee sjunger, fast ibland låter det som någon annan, två låtar skrivna av Chas Hodges och Tony Colton som han några år senare skulle bilda band med, Heads, Hands & Feet. Men här gör den begåvade gitarristen inga stora insatser.


SIDE ONE
THE MOST OBVIOUS
Small Faces: The Universal
Small Faces: Itchycoo Park
The Nice: Thoughts Of Emerlist Davjack
The Nice: Angel Of Death
P.P. Arnold: The First Cut Is The Deepest

SIDE TWO
RAREST OF THE RARE
Mockingbirds: You Stole My Heart
Mockingbirds: Skit Skat
Duncan Browne: On The Bombsite
Marquis Of Kensington: Changing Of The Guard
Billy Nichols: Would You Believe

SIDE THREE
JIMMY PAGE PRODUCTIONS/SESSIONS
Fifth Avenue: Bells Of Rhymney
Fifth Avenue: Just Like Anyone Would Do
The All Stars Featuring Jimmy Page: Down In The Boot
Les Fleurs De Lys: Circles
Jimmy Tarbuck: (We're) Wastin' Time

SIDE FOUR
HAPPY TO BE PART OF THE INDUSTRY OF BRITISH BLUES
John Mayall & The Bluesbreakers: On Top Of The World
Savoy Brown: I Can't Quit You Baby
Savoy Brown: I Tried
Albert Lee: The Next Milestone
Albert Lee: Water On My Fire

/ Håkan

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.