Blogginlägg från 2024-12-13

Krönika: Februari 1979

I rubriken står det att Irland är en vit fläck men råkade 1979 ha flera färgstarka namn i rockbranschen. Inte bara Thin Lizzy. Ett nytt album med den irländska gruppen Horslips fick mig att skriva den här texten som i övrigt handlar om Van Morrison, Rory Gallagher och Boomtown Rats.
   Jag minns att jag senare någon gång under 80-talet tog upp ämnet om irländska artister som hade förmågan att slå igenom under den närmaste decenniet


 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 17/2 1979.
 
IRLAND - EN VIT FLÄCK PÅ ROCKKARTAN

IRLAND ÄR OFTA EN VIT FLÄCK PÅ ROCKMUSIKALSKA kartan. Precis som med de engelska ligafotbollsspelarna flyter gränserna mellan de skotska, engelska, walesiska och irländska rockgrupperna och andra folkrockinriktade grupper. Vem tänker till exempel på Van Morrison som irländare när han nu mestadels befinner sig i Staterna. Eller Thin Lizzy, Rory Gallagher och Boomtown Rats?
   De som definitivt bröt isen för de irländska musikerna var Them. Deras sångare och ledare hette Van Morrison och de fick redan 1965 två stora hits med ”Baby please don't go” och ”Here comes the night”.
   De hann med ytterligare en stor hit, ”Gloria”, innan Van Morrison 1967 splittrade Them, som fortsatte ett tag utan Van, och satsade på en solokarriär. ”Brown eyed girl” blev en stor framgång men sedan har han satsat på album.
   Them är för länge sedan begravna men Van Morrison fortsätter. Ett sensationellt bra framträdande i The Bands ”The last waltz” och albumet ”Wavelength” är det senaste vi har hört och sett av honom. En gammal Them-organist, Peter Bardens, ingår för övrigt i Morrisons nuvarande kompgrupp.
   En annan stor irländsk rockstjärna är Rory Gallagher som från helirländska trion Taste till dagens egna grupp skapat sig ett namn som gitarrfantom.
   Thin Lizzy är också landets röster utåt. Visserligen har gruppen de senaste åren haft gitarrister ”utifrån” men deras rötter är irländska. Den skotske gitarristen Brian Robertson har förresten ersatts av just en irländare, Gary Moore. Han har meriter från andra irländska grupper, en egen grupp, en tidigare Lizzy-upplaga och nu senast misslyckade Colosseum II. Han är också aktuell med ett eget album där han får hjälp av bland annat Phil Lynott och musikerkompisar.
   Även nya vågen-grupperna har sina irländska representanter i Boomtown Rats och Radiators From Space.
   Rockmusik i all ära men folkmusiken har en stor förankring på Irland. Keltisk musik med företrädare som Alan Stivell har sina släktdrag och populära irländska folkmusikgrupper är Planxty och Chieftains. Den sistnämnda gruppen fick också förtroendet att skriva och framföra musiken till Kubricks film ”Barry Lyndon”.
   Horslips började också spela irländsk folkmusik i sin barndom men är numera rockigare än någonsin. Utan att därför förlora sitt ursprung. De flesta låtarna på deras nya album ”The man who built America” (DJM) har traditionella original som grund. Men de använder rockmusikens uttrycksmedel och resultatet blir överraskande och bra.
   De har använt en amerikansk producent, Steve Katz, som jobbat med Blood Sweat & Tears och Lou Reed, och deras inriktning är klar. Här är det feta rockackord uppblandade med ovanligare instrument som flöjt, fiol och oförstörd orgel.
   Lyssna på skivans första inledande låt, ”Loneliness”, och det smakar mer. Det lovar jag.

/ Håkan

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.