Blogginlägg

Stöpt i den traditionella mallen

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 4/6 2006.

KONSERT
Punsch
Strömpis 3/6 2006

Örebrogruppen Punsch, under sedvanlig ledning av sångaren och låtskrivaren Christian Ståhlberg, har precis släppt sitt tredje album. Efter, i nämnd ordning, "Fredag i blodet" och "Torsdag i nacken" hade det blivit dags för "Lördag och releasefest" utomhus i Strömpis trädgård.
   Titeln pÃ¥ nya skivan är den omöjliga "Woolloomooloo" (en geografisk plats i Australien) och jag hörde inte Christian nämna namnet en enda gÃ¥ng i lördagskväll. Inte heller tjatade han om att vi skulle köpa nya skivan eller kom med andra kommersiella uppmaningar. Kanske var det sÃ¥ att alla redan hade skivan ty stämningen i publiken var redan i den tidiga försommarkvällen bÃ¥de hög, familjär, dansant och allsÃ¥ngsbenägen.
   Christian är stöpt i den traditionella mallen av singer-songwriter-traditionen med elgitarr och munspelsstativ som viktiga hjälpmedel. Framför ett nätt och tajt kompband som inte gjorde underverk men var trygga och tajta när det bästa frÃ¥n en repertoar pÃ¥ tre skivor lite snabbt, stressat och korthugget skulle presenteras.
   Punsch hade, vad jag förstÃ¥r, hamnat i kläm mellan lördagskvällens förfester och restaurangens ordinarie verksamhet och fick den inte helt avundsvärda uppgiften att trissa upp stämningen tidigt pÃ¥ lördagskvällen. Men med hjälp av en härlig support i form av kamrater, fans och grannar sÃ¥ blev det sÃ¥ glatt och uppsluppet det rimligtvis kan bli mellan nio och tio pÃ¥ kvällen.
   Till hjälp hade Christian och bandet en ännu större, och därmed bÃ¥de jämnare och bättre, repertoar där de nya lÃ¥tarna, med toppar som "Kalas" och "Mamanamanaj", naturligt smälte in bland klassiker som "Torsdag i nacken", "Paloma" (med instick av bÃ¥de "La Bamba" och "Twist & shout") och "Fredag i blodet".
   En repertoar som musikaliskt spetsades under flera lÃ¥tar av munspelsvirtuosen Björn "Bjucke" Alriksson. Som vid flera tillfällen gav lÃ¥tarna ett lätt countryfierat sväng.
   Och tillsammans med det i övrigt okonstlade, prestigelösa och extremt tidlösa sound som Punsch representerar var det inga större problem att fÃ¥ publiken pÃ¥ fötter den här ljusa sommarkvällen.

/ HÃ¥kan

Jan Lennell 4/12: Fantastiskt album! Hörde det första gången via PA:t före en av de bästa kon...

Jarmo Anttila 1/12: "Labelled with love" är en fantastisk låt som håller efter 40 år....

Bengt Gustafsson 22/11: Hej Jag var där kväll två. Och jag råkade vara i musikaffären när Elvis m...

Peter Lundmark 19/11: Ett litet mästerverk som kommit lite i skymundan....

Håkan Gustavsson 18/11: Hej! Jag tycker att det är kul att du rangordnar efter din smak och inte efter...

Torsten Braf 16/11: Hej HÃ¥kan. Under parollen Bättre sent än aldrig har jag just läst din runa Ã...

Göran Johansson 8/11: Första gången jag skriver här. Blev så glad att se namnet Lowry Hamner & The...

Silja 6/11: Hej Håkan, Var inte du på Harrys då coverbandet som lirade Dylanlåtar var...

Thomas J I'm kingfisher 1/11: Får tacka för tankesällskapet! // Thomas...

Björn 29/10: Tack Håkan för den rapporten, ökade på anglofil-abstinensens några grader.....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.