Blogginlägg

”Last man standing”

JAN M LUNDAHL
Last man standing: Bruce Springsteen Live 1999-2024
(Ekström & Garay)

NÄSTAN 2 KG TUNG OCH FYLLD MED LIVEBILDER på Bruce Springsteen har det blivit en prakfull fotobok i coffetable-format, som lite kaxigt bara har en bild och ingen text på framsidan, som skildrar fotografen Jan M Lundahls konsertbesök under 25 år i hälarna på den uppskattade liveartisten. Som privat fotograf, Lundahl är egentligen vaktmästare i Partille, är det uppseendeväckande bra kvalité på de ofta knivskarpa livebilderna.
   Numera bristfälliga prioteringar på dagstidningarnas fotoavdelningar gör en sådan här bok ytterst värdefull för bildhistorien. Och i en tid när exempelvis bloggar, Håkans Pop inkluderad, sprider hypersnabba men suddiga reproduktioner av sin samtid blir det ett gränslöst nöje att bläddra bland kvalitetsmässigt ypperliga livebilder – och försöka minnas sina egna erfarenheter i ämnet.
   Som 13-åring blev Lundahl första gången fascinerad av ett Springsteen-skivomslag, ”Darkness on the edge of town”, och bestämde sig då att ägna stor del av livet åt fotografering. Han var på plats på Ullevi 1985 men det var först 1999 som han blev koncentrerad fotograf med Bruce i blickpunkten. Sent i Springsteens långa historia kan tyckas men det är ändå en naturlig startpunkt för just det året hade Bruce återförenats med sitt kompband E Street Band som numera innehöll två gitarrister, Steve Van Zandt och Nils Lofgren. Och just den svenskättade Lofgren kom att bli Lundahls kontaktman i Springsteen-cirkusen.
   Lundahls fotodebut i Springsteen-sammanhang inträffade alltså på Stockholm Stadion 1999 och illustreras av några ganska konventionella livebilder som också väcker vemod med två musiker, saxofonisten Clarence Clemons och organisten Danny Federici, som inte längre finns med oss. Den konserten illustreras också av en autentisk konsertbiljett med den obligatoriska textraden ”Foto/bandupptagning förbjuden”.
   Varje fototillfälle, noggrant noterat med datum och plats i boken, ackompanjeras av hela den aktuella turnéplanen som i det här första fallet berättar den detaljerade historien från turnépremiär, i Barcelona april 1999, till finalen i New York juli 2000. Även intressanta setlistor publiceras i samband med konsertbilderna.
   Sedan fortsätter Springsteens turnéhistoria med bilder systematiskt i boken och Lundahl har inte bara uppmärksammat Sverigekonserterna utan har även varit på plats i New York, Dublin och övriga Norden.
   Jag såg min senaste/sista(?) Springsteen-konsert i Londons Hyde Park 2012 men Lundahl fyller i min numera distanserade kontakt med Bruce och ett allt större E Street Band från det senaste decenniet. Fram till i somras då han var på plats inte bara i Göteborg utan också i Belgien och Holland.
   Hos den fysiskt fortfarande mycket underhållande Bruce finns det numera bildbevis på att han med åren har blivit lite tunnhårigare med en lätt grå touch i tinningen.

/ Håkan

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.