Blogginlägg
Keith Reid (1946-2023)
FÖR DRYGT ETT ÅR SEDAN GICK Procol Harums ledargestalt Gary Brooker, rösten som gav ”A whiters shade of pale” ett ansikte, bort i cancer. Förra torsdagen, 23 mars, förlorade vi den andra halvan av upphovsmännen bakom den legendariska låten, KEITH REID, i samma tragiska sjukdom. På 60-talet skrev Reid de väldigt speciella texterna till Gary Brookers musik och var officiell medlem i Procol Harum utan att spela eller sjunga någonting.
Keith Reid skrev alltså texter till Procol Harums låtar, ord som tidigare aldrig hade sjungits i engelsk popmusik. Människor med mer kunskap i litteratur än jag jämförde hans snåriga och minst till hälften obegripliga texter med legendarer som Shakespeare och Lewis Carroll.
Livet som 14-årig popfantast på 60-talet var verkligen spännande när jag försökte analysera Keith Reids texter där ord som fandango, cartwheels ("A whiter shade of pale") och multilingual ("Homburg") förekom.
I minnet av Keith Reid finns inte bara samarbetet med Gary Brooker och allt låtmaterial som paret levererade till Procol Harums alla album mellan 1967 och 1977 plus återföreningsalbum 1991 och 2003. Här finns också ett personligt minne när jag mötte Keith Reid - utan att veta det själv.
15 januari 1983 befann jag mig tillsammans med min vän Jan-Ola på puben Dublin Castle i Londons Camden inför en konsert med Mickey Jupp i lokalen bakom puben. Vi möttes av det nedslående beskedet att biljetterna var slut så vi hängde oss kvar i pubdelen där man trots allt kunde höra tämligen bra från konserten.
I förberedelserna till konserten kommer jag i samspråk med en engelsman, lätt krullhårig, och för mig väldigt bekant. Vi pratar på, han är väldigt trevlig och jag måste till slut fråga vem han är för jag känner tydligt igen honom till utseendet.
- Nej, nej, jag är ingen speciell, svarade han.
Upprepade förfrågningar gav inte heller något resultat så efter konsertens slut gick vi till tunnelbanan. Northern Line ner till Tottenham Court Road och byter sedan till Central Line som tar oss till Bayswater och hotellet. Lördagkvällen var slut.
På söndagen var det dags att lämna London för att flyga hem och på planet hem så går det upp ett ljus för mig. Ungefär ett halvt dygn för sent kommer jag på vem jag egentligen pratade med där på Dublin Castle. Det var textförfattaren Keith Reid i egen hög person som höll en så låg profil.
Det finns en förklaring till varför Keith Reid befann sig på Dublin Castle där och då. Han var nämligen Mickey Jupps manager från 1977 till mitten av 80-talet.
Keith Reid avled i cancer för en vecka sedan, 23 mars 2023.
/ Håkan
Covers: Lambchop
ÖREBRO LIVE #12: Rockpile 1980
<< | Mars 2023 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...
Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...
Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...
Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...
Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...


Kommentarer till blogginlägget: