Blogginlägg

Patrik Isaksson har stora identitetsproblem

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 25/7 2002.

KONSERT
PATRIK ISAKSSON
Stranddagarna, Karlskoga 24/7 2002

Karlskogas fyradagarsfestival i musik, fick en vädermässigt miserabel start i onsdags kväll. Musikaliskt var det inte lika nedslående men Patrik Isaksson, popens motsvarighet till Lätt & Lagom, är ingen man för de stora scenerna. Mannen har stora identitetsproblem och när Patrik gång på gång plockade fram en spektakulär Gibson Flying V, utan att egentligen spela på den, lyste desperationen ur ögonen. Och ur munnen kom det bara floskler.
   I de lugna balladerna var det nästan Michael Bolton-varning och han fick snällt lita på sina pophits. Men jag är ledsen att rapportera om att årets upplaga av Patrik Isakssons sommarkonsert inte ger så mycket mer.
   Förutom en hyfsad men lite opersonlig röst är han en närmast död scenartist. Och det unga, visserligen samspelta men helt profillösa kompet har inte utvecklats en tum trots mer rutin. Däremot var Monica Stark, ny på gitarr och sång, ett välsjungande och just starkt inslag.
   Med dubbelt så många låtar i repertoaren, sedan förra turnén, hade jag väntat mig mer av årets Isaksson. Men det svåra andra albumet hade inte så mycket mer än en enda hit och en hit gör ingen sommar eller en bra konsert. Nej, Patrik fick luta sig mot sina första hits, som visserligen historiskt sett är odödliga och ingen kan ta ifrån honom dem. Och han lyckades i Karlskoga på något mirakulöst sett få ihop en helt okej scenrepertoar. Där hitlåtarna och obligatoriska allsångsinslagen dök upp som ett radband i den psykologiskt viktiga finalen.
   Med "Kom genom eld", "Tillbaks till ruta ett" och "Hos dig är jag underbar", som dock tappat sina sugande tempobyten och blev till en allmännyttig allsångsdänga. För att i extranumren följas av "Lycklig man" och "Lyckligare dagar". Som recensent har jag haft lyckligare, och framförallt mer givande, dagar. När någon frågar vad jag gjorde i onsdags kväll är det mycket troligt att jag bara minns att jag var i Karlskoga och åt hamburgare på McDonalds med en kompis.

/ Håkan

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.