Blogginlägg

Covers: Irma

IRMA: Blank is (Blå Rymd/Capitol, 2010)

Irma Schultz var en ovanligt rutinerad solodebutant när hon 1989 gav ut sin första skiva i eget namn. Då var hon i händerna på låtskrivaren och producenten Billy Bolero, på ytterligare skivor var det Mauro Scocco och Staffan Hellstrand som hjälpte till med låtskrivandet innan den kanadensiska sångerskan och låtskrivaren Joni Mitchell kom in i hennes liv 1994. I alla fall professionellt, jag misstänker att Joni funnits i Irmas hjärta länge, mycket länge. Det är bara att analysera innehållet på den här skivan så upptäcker man att majoriteten av hennes Joni-favoriter är hämtade från tidiga skivor, 1968-1971.
   1994 bildade Irma en spontan kvartett, A Bird That Whistles (namnet är en Joni Mitchell-låt), vars repertoar enbart bestod av Joni Mitchell-låtar. Ett utpräglat liveprojekt men gruppen fick ändå göra ett album på Hi Fidelity/EMI (1996). Kanske återvänder jag till den skivan senare i min covers-kategori.
   Ja, kategorier kan man diskutera. En kamrat vill gärna placera coverskivor där artisten gör genomgående covers på en enda låtskrivare under "tributes" och visst finns det en rimlig tanke bakom den synpunkten. Ty hyllningen till en artist/låtskrivare är ju klockren. Som när skönsjungande Irma för två år sedan fick tillfälle att tolka sin idol Joni Mitchell på en hel skiva.
   Irma har dessutom skrivit samtliga texter på skivan där det inte handlar så mycket om tolkning utan ren och skär rak översättning. Hon beskriver sina ord som "lokal text". Visserligen har hon vid något tillfälle "förväxlat" Detroit med Borås men hon har också med god poesi försvenskat Joni Mitchells texter på ett alldeles underbart sätt.
   Fast mest underbart på den här skivan är Irmas sensuellt varma röst som i mina öron är mycket mer njutbar än Mitchells iskalla ljusa stämma. Dessutom är den musikaliska inramningen så härligt lågmäld med få men lyhörda musiker som aldrig dränker låtarna, texterna och Irmas röst.
   Främst är det klaviaturkillen Martin Hederos från Soundtrack Of Our Lives (och många, många andra namn) med sitt piano, tramporgel och stråkmaskin som anger stämningen i varje ackord. Johan Berthlings kontrabas blir här nästan ett soloinstrument i den lågmälda omgivningen och gitarristen Andreas Söderström, som också spelar nyckelharpa och trumpet, får en biroll i sammanhanget tillsammans med trummisen (och Irmas make) Nino Keller.
   Irmas skiva har ingen som helst kommersiell utstrålning utan är enbart utgiven för att sprida Joni Mitchells låtar och ge Irma utrymme att bevisa sina kvalitéer som en av landets bästa sångerskor.

Låtarna:
1. Lilla grön "Little green"
1971. Från albumet "Blue".
2. En regnig natt "Rainy night house"
1970. Från albumet "Ladies of the canyon".
3. Jag kan dricka friskt av dig "A case of you"
1971. Från albumet "Blue".
4. Svart kråka "Black crow"
1976. Från albumet "Hejira".
5. Jag hade en kung "I had a king"
1968. Från albumet "Song to a seagull".
6. Folks fester "People's parties"
1974. Från albumet "Court and spark".
7. Amelia "Amelia"
1976. Från albumet "Hejira".
8. Blank is "River"
1971. Från albumet "Blue".
9. Lotteri "Cactus tree"
1968. Från albumet "Song to a seagull".
10. Senast jag såg Rikard "The last time I saw Richard"
1971. Från albumet "Blue".

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.