Blogginlägg

“Sahara Hotnights”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/5 2011.

SAHARA HOTNIGHTS
Sahara Hotnights
(Universal)

När ett band har kreativa problem brukar det ta tid mellan skivorna. Det är fyra år sedan Sahara Hotnights presenterade en skiva med nyskrivet material och en blandning av desperation och nyfikenhet tog bandet till en ny producent, den mer än spännande Jari Haapalainen som skakat liv i insomnade eller blaserade artister förr. Fråga Eldkvarn, Concretes eller nu senast Kajsa Grytt.
   Med Haapalainens namn på skivomslaget växte mina förhoppningar, hans senaste insatser på Kajsa Grytts skiva är ju rent av fantastiska, men även om de fyra tjejerna i Sahara Hotnights uppdaterat sitt sound är förändringarna ändå marginella. Och fortfarande har den huvudsakliga låtskrivaren Maria Andersson så förtvivlat svårt att presentera ett genomgående starkt låtmaterial.
   ”Sahara Hotnights”, kreativiteten räckte inte till att ge bandets sjätte album en anständig titel, pendlar mellan smarta och träffsäkra popriff och opersonligt låtmaterial. Ibland blir den tålamodskrävande ojämnheten uppenbar i en och samma låt.
   ”Lookalike” inleds som en ödmjuk, fin och naken pianoballad som fångat samma ljuvliga atmosfär som funnits på skivor med Anna Ternheim och Lisa Miskowsky. Men i refrängen exploderar det efter powerballadmodellen 1A och låten förvandlas till en fläskig Roxette-låt.
   Ibland möter hårdrock Suzi Quatro (”Oh’s”), elgitarrerna ekar ”My Sharona” (”781”) eller så resulterar allt i något händelsefattigt (”Distant and dreamy”).
   Naturligtvis finns det höjdpunkter också. Hittendenserna på inledande ”Let you down” är läckert 60-talsinspirerade, även ”Vulture feet” har smittande klanger och en fin refräng och Haapalainens sätt att spela in gitarrerna har påverkat ”Your anyone” positivt.

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.