Blogginlägg

“Sahara Hotnights”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/5 2011.

SAHARA HOTNIGHTS
Sahara Hotnights
(Universal)

När ett band har kreativa problem brukar det ta tid mellan skivorna. Det är fyra år sedan Sahara Hotnights presenterade en skiva med nyskrivet material och en blandning av desperation och nyfikenhet tog bandet till en ny producent, den mer än spännande Jari Haapalainen som skakat liv i insomnade eller blaserade artister förr. Fråga Eldkvarn, Concretes eller nu senast Kajsa Grytt.
   Med Haapalainens namn på skivomslaget växte mina förhoppningar, hans senaste insatser på Kajsa Grytts skiva är ju rent av fantastiska, men även om de fyra tjejerna i Sahara Hotnights uppdaterat sitt sound är förändringarna ändå marginella. Och fortfarande har den huvudsakliga låtskrivaren Maria Andersson så förtvivlat svårt att presentera ett genomgående starkt låtmaterial.
   ”Sahara Hotnights”, kreativiteten räckte inte till att ge bandets sjätte album en anständig titel, pendlar mellan smarta och träffsäkra popriff och opersonligt låtmaterial. Ibland blir den tålamodskrävande ojämnheten uppenbar i en och samma låt.
   ”Lookalike” inleds som en ödmjuk, fin och naken pianoballad som fångat samma ljuvliga atmosfär som funnits på skivor med Anna Ternheim och Lisa Miskowsky. Men i refrängen exploderar det efter powerballadmodellen 1A och låten förvandlas till en fläskig Roxette-låt.
   Ibland möter hårdrock Suzi Quatro (”Oh’s”), elgitarrerna ekar ”My Sharona” (”781”) eller så resulterar allt i något händelsefattigt (”Distant and dreamy”).
   Naturligtvis finns det höjdpunkter också. Hittendenserna på inledande ”Let you down” är läckert 60-talsinspirerade, även ”Vulture feet” har smittande klanger och en fin refräng och Haapalainens sätt att spela in gitarrerna har påverkat ”Your anyone” positivt.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.