Blogginlägg

Ola Magnell full av energi

Den här recensionen publicerades i Nerikes Allehanda 30/4 2010.

OLA MAGNELL
Clarion Hotel, Örebro 28 maj 2010
Konsertlängd: 20:02-20:45 och 21:10-22:05 (98 minuter)
Min plats: Ca 6 m från scenen snett till vänster.

Ola Magnell är, i mångas ögon och öron och även mina, en övervintrad 70-talsartist som på fredagskvällen på Clarion Hotel visade sig vara så mycket nutid, så aktuell och så full av energi att jag häpnade. Han kom till Örebro med enbart en akustisk gitarr, ett munspelsställ och en skinnkavaj och med de spartanska förutsättningarna hade inte jag väntat mig så mycket mer än några klassiker, ett Dylan-influerat sound och några mindre profilerade trubadurlåtar. Men jag fick så mycket mer.
   Fredagskvällen var ung men publiken var mogen för att uppleva en fin mix av gammalt och nytt med den numera 64-årige Ola Magnell i formidabelt skick och med en repertoar som bör kallas klassisk och tidlös. Med låtar som stått modell och inspirerat en ny spirande svensk singer/songwriter-generation. När Ola Magnell gjorde sin första skiva var inte ens Lars Winnerbäck född och ändå kändes det i fredagskväll som de spelar och uppträder i ungefär samma division.
   Ola gick ut hårt med ”Vällingklockan”, en av hans största 70-talsklassiker, men kvällen skulle inte gå i enbart nostalgins tecken ty det senaste uppmärksammade albumet ”Rolös” skulle faktiskt representeras av fem låtar av vilka flera, exempelvis smått hitmässiga ”Solveig” och textmässigt fina ”Sång för de svikna”, var väldigt framträdande.
   Sedan är det naturligtvis en stor förvanskning av sanningen att inte påstå att publiken, som var på sitt bästa fredagshumör, uppskattade de gamla kända låtarna allra bäst. Som de sjöng med i ”Kliff”. Som de älskade gamla ”Nya perspektiv” med sin uppdaterade text om både Anders Borg och Björklund och hur det närmade sig ren och skär rock’n’roll på ”Rulltrappan”.
   Men det var Ola Magnells kväll och med sin dignitet lyckades han få tyst på after work-skrålet, suveränt frasera sina ofta långa texter, överrösta mumlet i baren och även domptera fantasterna i publiken så att ingen gick från konserten och saknade ”Påtalåten”. Det kallar jag en stor dignitet.

Låtarna:
Vällingklockan
Aftonpsalm
Ett hus
Anemonen
Bruten vinge
Du är inte kvinnan
Solveig
Sång för de svikna
Innan elden brunnit ut
Dimman igen

Paus

Nya perspektiv
Förlovat land
Alla håller masken
Frostens änglar
Min häst har blivit sjuk
Tomma tunnor
Opportunisten
Pappa
Kliff

Extralåtar
Malvina utan mörker
Rulltrappan

Extra extralåt
Elegi

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.