Blogginlägg

”Congratulations”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 15/5 2006.

Blandade artister
Congratulations
(CMC/Bonnier Amigo)

En överdos av tidernas internationella schlagerlåtar. I samband med 50-årsjubileet av Eurovisionsschlagerfestivalen ger man ut hela den musikaliska historien på skiva. Som historiskt dokument är det helt oöverträffat men musikaliskt har det svajat betänkligt under många år.
   Här redovisas inte bara samtliga vinnarlåtar utan också favoritlåtarna, de som fick kommersiella framgångar fast de inte vann. Det har resulterat i två mäktiga dubbel-cd-samlingar med sammanlagt 102 låtar.
   Den första samlingen täcker upp åren 1956-1980 och den andra innehåller låtarna från 1981 till idag. Teknik och sound gör ju att de färskare låtarna är lättare att lyssna på men det finns klassiker från både 50- och 60-talet som ingen teknisk kvalité kan ta ifrån dess musikaliska historia.
   Som exempelvis ”Ciao ciao bambina” från 1959 som bara nådde en 6:e-plats men idag betraktas som en evergreen. Eller Svenska filminstitutets Åse Klevelands 3:e-plats 1966 med ”Intet er nytt under solen”.
   Alla svenska framgångar under senare decennier till trots så tycker jag personligen att åren i slutet på 60-talet och början på 70-talet är tävlingens bästa. Med vinnare som France Gall, Severine, Vicky Leandros, Mocedades och naturligtvis ABBA.
   Så kan vi ännu en gång konstatera att Cliff Richards bidrag 1968, ”Cpngratulations”, faktiskt inte vann utan blev bara tvåa. En lätt tröst är väl att låten har fått ge namn till de här båda samlingarna.
Schlagerhistorien har också fått visa att enkelhet ofta kan vara nyckeln till framgång. Ty titlar med innehållslösa ramsor ”La la la”, ”Boom bang-a-bang”, ”Ding-dong”, ”A-ba-ni-bi” och ”Diggi-loo diggi-ley har alla nått framskjutna placeringar.
   Med samlingarna följer en god dokumentation och historia. Som fungerar perfekt när samlingarna blir magnifika hyllvärmare och uppslagsverk. När den musikaliska underhållningen inte räcker till.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.