Blogginlägg

”Mazarin”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 14/6 2003.

PER GESSLE
Mazarin
(Elevator/Capitol/EMI)

Sommar, sol och pop. Tre aktuella komponenter som tveklöst hör ihop. Lägg till namnet Gessle och du får en fyrklöver som både skiner, gnistrar och sjunger.
   Från "Sommartider" via "Den öde stranden" (visserligen en John Holm-cover) till "Gå och fiska" så är namnet Gessle sommarpop personifierad.
   Den här skivan är just sprängfylld av den exklusiva varan svensk hitpop. Betydligt mer här än på de två lågmälda experiment till soloskivor han gjorde på 80-talet som det görs rent hysteriska jämförelser med i dessa tider.
   På "Mazarin" finns inte det vågade personliga anslaget som då slog ned som en smärre bomb i det trygga Gyllene Tider-landet. Nu är det klassiska popsoundet tydligare och hitpotentialen härligt utbredd utan att tappa någon individuell touch.
   På det området utklassar "Mazarin" samtliga Roxette-produktioner med hästlängder. Inte bara för att Gessle skriver klipska texter på svenska (han hanterar nämligen det engelska språket med nästan samma elegans), här är det också fantastiska melodier, jordnära och enkla arrangemang och överlag en helt bedårande produktion.
   Vare sig det gäller vansinnigt klatschiga intron ("Om du bara vill" och "Smakar på ett regn"), sha-la-la-refränger ("På promenad genom stan"), George Harrison-gitarrer ("Gungar") eller en smått vågad ballad ("Sakta mina steg") är det mästerligt. Per Gessle på hemmaplan.
   Så har vi några uppenbara men ändå charmiga små stölder/lån från Stones och Fleetwood Mac. Och när han gör himmelsk powerpop som i "Födelsedag" eller "Spegelboll" raderar han tillfälliga uppstickare som Jumper från kartan.
   Musikaliskt alltså helt rätt men den annars så beräknande Gessle har dock missat en viktig detalj, omslaget. Blankskinande cd-häfte illustrerat med moderiktiga Anton Corbijn-bilder tagna i Rom är väl inte helt klockrent på Per Gessles första svenskspråkiga skiva på nästan 18 år.

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.