Blogginlägg

”Woolloomooloo”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 24/5 2006.

Punsch
Woolloomooloo
(Punschline)

Christian Ståhlbergs tredje livsverk har kanske ett udda och svårbegripligt namn (en förstad till Sydney i Australien) men innehåller samma trygga, melodiska och småpersonliga poprock på svenska.
   Han döljer sig helt bakom ett gruppnamn, vars medlemmar delvis ändrar sig för varje skiva, men skriver allt, sjunger och leder gruppen som innehåller en rad lokala musikaliska tungviktare på sina instrument. Ny gitarrist är Peter Alsterlund och på bas finner vi nu den gamle hårdrockaren Jan Hedström.
   Som vanligt spelas det genuint kraftfullt och flyhänt skickligt om än lite ordinärt och opersonligt ty låtarna i sig är ganska traditionellt skrivna och arrangemangen skulle behöva en och annan överraskning för att överleva upprepade spelningar i mina öron.
   Jag har tidigare jämfört Christians låtar, sångsätt och hela framtoning med Ulf Lundell men han tillhör nog snarare en mer lättviktig division där exempelvis Lars Winnerbäck regerar.
   Hans material är med andra ord fyllt med slagkraftiga refränger, ofta till synes självbiografiska verser som sedan dekorerats med det där tidlöst typiska orgel/piano-ljudet, gitarren långt fram i mixen och en väldigt betydelsefull kvinnlig stämma, Johanna Alkenäs.
   Christians röst tillhör den där hesa generationen där variation och olika tonfall får stå tillbaka för ett suggestivt sound. Som sedan gör att den ljusa tjejstämman läckert skär igenom allt traditionellt tänkande.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.