Blogginlägg

Tung lirare som spelar solo utan blixt och dunder

Bilder: Anders Erkman
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 5/8 1983.

THE PHILIP LYNOTT BAND
Folkets Park, Karlskoga 3 augusti 1983

Phil Lynott: bas och sång
John Sykes: gitarr
Mark Stanway: keyboards
Brian Downey: trummor

Inga rökkaskader och inga magnesiumblixtar inleder Phil Lynotts konserter och redan där markerar han sitt stora steg mot en ambitiös solokarriär.
   Karlskoga Folkets Park var på onsdagskvällen välfylld med förväntansfulla Thin Lizzy-fans som uppenbart trivdes och säkert fick sina önskningar infriade mot slutet av konserten. Då först släpptes de kända Lizzy-låtarna ”Baby drives me crazy” (med obligatorisk allsång), ”The boys are back in town”, ”Still in love with you” och "Dancing in the moonlight".
   I övrigt dominerade naturligtvis låtarna från Lynotts båda soloskivor, bland annat ”Yellow pearl”, ”Old town” och ”Solo in Soho”, i både tyngre och våldsammare versioner. Helt i den unga publikens uppenbara smak.
   Den nye gitarristen John Sykes har blivit den stora publikfavoriten. Han var inte bara ofantligt långhårig utan också flyhänt gitarrist. Stundtals var hårdrocksschablonerna märkbart påtagliga, som om han fortfarande spelade i Tygers Of Pan Tang, men i ”Parisienne walkways” (som Lynott skrev till ett Gary Moore-album, var det inte bara den kylslagna augustikvällen som gav kallar kårar längs ryggraden. Fast jag för länge sedan slutat imponerats av duktiga gitarrister.
   Det var också i de lugnare balladerna som Lynotts fantastiska röst bäst kom till sin rätt. Till mycket fint och avvägt syntarrangemang som spelades av Mark Stanway, som annars spelar i Magnum meddelas det från välunderrättat håll.
   Phil Lynott får säkert svårt att skaka av sig rollen som ledare för Thin Lizzy i en framtida eventuell solokarriär. Applåderna för de gamla låtarna kommer nog alltid att vara större och kraftigare.

Trolig setlist:
01 - Yellow Pearl
02 - Old Town
03 - Sarah
04 - A Night In The Life Of A Blues Singer
05 - Look In These Eyes
06 - Parisienne Walkways
07 - Solo In Soho
08 - King's Call
09 - Cold Sweat
10 - Baby Drives Me Crazy
11 - The Boys Are Back In Town
12 - Still In Love With You
13 - Dear Miss Lonely Hearts
14 - Dancing In The Moonlight

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.