Blogginlägg

Tributes: Jimmie Rodgers

Postad: 2009-04-22 07:27
Kategori: Tribute-skivor


”The songs of Jimmie Rodgers – A tribute” (Egyptian/Columbia, 1997)
Jimmie Rodgers (1897-1933) hade många smeknamn, bland annat ”The singing brakeman” och ”The blue yodeler”, och var en stor föregångare bland countryartister och låtskrivare. Han dog endast 36 år gammal, i tuberkulos, och har fått alla sina hedersbetygelser postumt. Den här hyllningen är initierad av Bob Dylan, som har skrivit en kärleksfull text om Rodgers i cd-häftet och beskrivit honom som ”The guiding light of the 1900’s”.

Det här är gammalt material, det här är rötter och rötter och måhända var Rodgers en stor influens på många efterkommande artister inom både country och rock. Men materialet är, enligt min mening, ofta lite för traditionellt och många gånger på den här skivan har artisterna varit lite för respektfulla i sina tolkningar.
   Rodgers var en omvittnat stor låtskrivare, men ofta skrev han sina låtar tillsammans med andra. Däremot kan jag bara identifiera en enda låt på den här samlingen. En låt som etsade sig fast under min ungdom på 60-talet. Det var ”Mule skinner blues” med Streaplers, dansbandet men dåvarande (1964) pop- och rockbandet, som gjorde en framgångsrik version här i Sverige.
   I övrigt känns materialet ofta lite dammigt och lite för traditionellt för min smak. Det är i dessa stunder jag ändå kan upptäcka några höjdpunkter som trots allt gör skivan värd att äga. Som exempelvis Bonos himmelskt vackra version av ”Dreaming with tears in my eyes” som inleder hela skivan med stråkar och piano, som producenten Paul Barrett ansvarat för. Och i kompet är det bara trummisen Larry Mullen Jr från U2 som känns bekant.
   Initiativtagaren Bob Dylan gör naturligtvis ett fint intryck med ”Mr blue eyed Jane”. Där han sjunger med bra röst och Daniel Lanois-produktionen är precis så där spännande och oförutsägbar som den ska vara. Lyssna bara på den stukade steelguitaren.
   Även Steve Earle imponerar sedvanligt i en låt, ”In the jailhouse now”, där han lyfter fram texten och tillsammans med kompbandet The V-Roys skapar en allsångsstämning med skrik i refrängen.
   John Mellencamps tolkning av ”Bambling bar room blues” har ett oväntat tungt arrangemang fast det bara är gitarr, bas och trummor i kompet. Med en uppenbar ambition att förnya lyckas han göra låten full rättvisa.
   Aaron Nevilles darrande stämma i ”Why should I be lonely” kan jag naturligtvis inte värja mig emot. I en trollbindande låt om ensamhet.
   I övrigt dränks den här skivan i ragtime, dixieland, tågåkarlåtar, joddling, jazz och bara traditionellt damm.
   Men etiketten på cd-skivan är så vacker. Skivan må vara utgiven av Columbia Records men skivan pryds av den gamla genuina Bluebird-etiketten, skivbolaget som Rodgers spelade in på mellan 1929 och 1933.

Skivan innehåll:
1. Dreaming With Tears In My Eyes: Bono
2. Any Old Time: Alison Krauss and Union Station
3. Waiting For A Train: Dickey Betts
4. Somewhere Down Below The Mason Dixon Line: Mary Chapin Carpenter
5. Miss The Mississippi And You: David Ball
6. My Blue Eyed Jane: Bob Dylan
7. Peach Pickin' Time Down In Georgia: Willie Nelson
8. In The Jailhouse Now: Steve Earle and the V-Roys
9. Blue Yodel #9 (Standin' On The Corner): Jerry Garcia;David Grisman;John Kahn
10. Hobo Bill's Last Ride: Iris DeMent
11. Gambling Bar Room Blues: John Mellencamp
12. Mule Skinner Blues: Van Morrison
13. Why Should I Be Lonely: Aaron Neville
14. T For Texas: Dwight Yoakam

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (181)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< April 2009 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30      

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.