Blogginlägg från 2025-10-03

Covers: Ozzy Osbourne

OZZY OSBOURNE: Under cover (Epic, 2005)

SE DÄR, NU DÖK DET UPP ÄNNU EN COVERSKIVA med titeln "Under cover" som jag har lovat mig själv att undvika. Ozzy Osbourne är verkligen ingen favorit men jag kan inte låta bli att bli en smula nyfiken på ett album som blandar John Lennons "In my life" med andra Lennon-låtar plus några tyngre rocklåtar.
   När Ozzy drabbades av sin slutgiltiga hjärtattack, till följd av hjärtstillestånd, kranskärlssjukdom och Parkinsons, i somras väckte det inga större känslor hos mig men jag har ju förstått, inte minst efter den spektakulära begravningen i Birmingham, att han var en ikon i musikbranschen.
   Blandningen av finstämda ballader, långt från Ozzys vanliga låtmaterial, och volymstarka rocklåtar fyllda med elektriska gitarrsolon på den här skivan blir nästan extrem för mig som lyssnare. Pendlandet däremellan låt för låt blir faktiskt lite tålamodskrävande och även spekulativt i sin ambition att göra alla lyssnare nöjda. Från hårdrockarna på hemmaplan till vanlig melodiradiolyssnare.
   Som ledsagare i den här klappjakten på skivköpare har Ozzy valt producenten Mark Hudson, mest ”känd” för sin koppling till Ringo Starr under senare decennier, och arrangör är en annan Starr-bekanting, Steve Dudas, Och Ozzys skiva smälter ihop till musik som i mina öron är tämligen oviktig konsumtion. Lättsmält men i det stora hela oerhört bortkastad lyssning.
   Hudson har dock lyckats, kanske på konstgjord väg, få fram Ozzys röstresurser som känns mest naturliga på skivans rockiga låtar som ”Rocky mountain way”, ”Mississippi queen”, ”21st century schizoid man” och ”Sunshine of your love”, hela tiden kompad av vilda gitarrsolon. Däremot blir det helt fel när Ozzy ger sig på Stephen Stills i original känsliga ”For what it's worth” och gör monoton hårdrock av det.
   Att Ozzy även ger sig på några klassiska Lennon-ballader, och där lyckas sjunga hyfsat okej, tillhör nog bara kravet på balans och variation. Ingenting går till musikhistorien...
   Avslutningen med några riktigt urvattnade versioner av klassiker som ”Working class hero” och ”Sympathy for the devil” är verkliga orsaker till att aldrig mer återvända till den här skivan.


1. Rocky Mountain Way (Joe Vitale/Joe Walsh/Kenny Passarelli/Rocke Grace) 4:32
1973. Från albumet "The Smoker You Drink, The Player You Get" med Joe Walsh.
2. In My Life (John Lennon-Paul McCartney) 3:30
1965. Från albumet "Rubber soul" med The Beatles.
3. Mississippi Queen (Corky Laing/David Rea/Felix Pappalardi/Leslie West) 4:11
1970. Från albumet "Climbing!" med Mountain.
4. Go Now (Larry Banks/Milton Bennett) 3:42
1964. Singel med Bessie Banks.
5. Woman (John Lennon) 3:45
1980. Från albumet "Double fantasy" med John Lennon & Yoko Ono.
6. 21st Century Schizoid Man (Greg Lake/Ian McDonald/Michael Giles/Pete Sinfield/Robert Fripp) 3:53
1969. Från albumet "In the Court of the Crimson King" med King Crimson.
7. All The Young Dudes (David Bowie) 4:34
1972. Singel med Mott The Hoople.
8. For What It's Worth (Stephen Stills) 3:21
1966. Singel med Buffalo Springfield.
9. Good Times (Vic Briggs/Eric Burdon/Barry Jenkins/John Weider/Danny McCulloch) 3:45
1967. B-sida på singel ("San Franciscan nights") med Eric Burdon & the Animals.
10. Sunshine Of Your Love (Eric Clapton/Jack Bruce/Pete Brown) 5:10
1967. Från albumet "Disraeli gears" med Cream.
11. Fire (Arthur Brown/Vincent Crane/Mike Finesilver/Peter Ker) 4:09
1968. Singel med The Crazy World of Arthur Brown.
12. Working Class Hero (John Lennon) 3:22
1970. Från albumet "John Lennon/Plastic Ono Band" med låtskrivaren.
13. Sympathy For The Devil (Mick Jagger/Keith Richards) 7:11
1968. Från albumet "Beggars banquet" med The Rolling Stones.

/ Håkan

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.