Blogginlägg från 2021-02-02

Januari 2021 på Håkans Pop

Postad: 2021-02-02 07:58
Kategori: Blogg

JANUARIMÅNADEN HAR OFTA PER AUTOMATIK varit en musikaliskt mindre händelserik tid och 2021 började ungefär som förväntat. Få riktigt intressanta nya skivreleaser, på konsertområdet var det lika dött som det nästan har varit i ett år nu, på nyhetsområdet kunde jag bara notera att några gamla popmänniskor har lämnat jordelivet och namnet Ulf Lundell fick en renässans på allvar. Under en månad där jag också sparkade igång de återkommande kategorierna på Håkans Pop.
   Min lista på de största favoriterna bland livealbumen närmar sig nummer ett, som når sin final någon gång i maj, och under de senaste veckorna har jag avslöjat plats 19, 18 och 17 med Delaney & Bonnie, The Band respektive Thin Lizzy.
   En annan följetong på Håkans Pop är alla coverskivor som jag hela tiden upptäcker. I januari skrev jag om två coverskivor där artisterna Steve Earle och Emma Swift ägnade hela album åt covers på en enda artist, sonen Justin Townes Earle respektive Bob Dylan. Onsdagarna på Håkans Pop kan ibland innehålla en tributskiva och jag hittade ett album där artisterna hyllar John Denver.
   Sedan hittade jag några gamla tidningskrönikor som jag skrev 1988, 1989 och 1995.
   Men jag fick också möjlighet att under januari 2021 skriva några minnesanteckningar om tre avlidna personligheter i musikhistorien, låtskrivaren Geoff Stephens, demonproducenten Phil Spector (se höger) och Animals-gitarristen Hilton Valentine.
   Dessutom tillverkade jag några texter om Ulf Lundell med anledning av dokumentärerna på Svt som sändes under julhelgen och skrev en typ av recension av hans specialinspelade konsert från Cirkus i Stockholm. Under årets första dagar försökte jag positivt peppa mig själv genom att citera Lundells drygt 40 år gamla text till ”Bättre tider” och passade också på att inventera och samla ihop mina gamla texter om Ulf som återfinns på Håkans Pop.
   Jag brukar avsluta varje månads återblick på Håkans Pop med några rader om nysläppta skivor men efter en ovanligt händelsefattig januari kan jag bara tipsa om två nya album. För det första skrev jag redan på en av årets första dagar en recension av Steve Earles skiva ”J.T.” som är en hyllning till hans i höstas avlidne son Justin Townes. Så har jag efter en månad bestämt mig för vad jag tycker om Jakob Hellmans mycket uppmärksammade comebackalbum ”Äntligen borta”.
   Sedan Jakob släppte sitt osannolikt framgångsrika debutalbum ”...och stora havet” har det i många år varit tyst, tyst och tyst och när han någon enstaka gång gjort ett försök till comeback har det slutat med ett magnifikt platt fall. Det är sällan som jag minns någon av mina gamla recensioner så tydligt som när Jakob 1999 gav sig ut på Kalas-turné med Thåström och Weeping Willows. Ett fiasko av sällan skådat slag. ”Fladdrigt, otajt och orepat” och ”Förbryllad, bortkommen, desillusionerad och vilsen 33-åring” hette några av mina omdömen av Hellmans konsert då...
   Efter det återbesöket i ett 22 år gammalt minne behöver jag inte tänka att ”Det var bättre förr” och jag kan möta nya skivan med en ganska balanserad åsikt. Trots några uppenbara svackor är ”Äntligen borta” i sin helhet ett helt godkänt album där den där magiska och personliga Jakob Hellman-känslan återfinns på flera låtar.
   Ganska enkel popmusik ackompanjeras av Jakobs sedvanligt skruvade texter och helt oväntade ordföljder som i ungefär hälften av låtarna på albumet är alldeles underbara höjdpunkter. Inledningen med titellåten och ”När jag går in nånstans och känner mig utanför” lovar så gott att jag senare inte kan acceptera det huvudlösa beslutet att göra en version av psalmen ”I denna ljuva sommartid”. Och den helt urspårade ”När det skymmer” med omotiverade bossanovatakter känns också helt malplacerad.
   ”Jag bor i himmelen”, ”Jag kan inte säga hejdå till dig” och ”Nu är natten här” håller dock en viss personlig kvalitetsnivå och för några sekunder drömmer jag om ett helt Hellman-album på det sättet.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (454)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (76)
Konserter (234)
Krönikor (171)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (142)
Örebro (16)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2021 >>
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28

L-Å Madelid 7/06: Sorry, missade att du nämnde Zombies i artikeln och att Tages och Hep Stars kn...

L-Å Madelid 7/06: Hallå Håkan! Jag ser att du missat några konserter. The Zombies spelade på ...

Kjell J 2/06: Lou Barlow är väl sedan ganska länge tillbaka i Dinosaur Jr....

Jan Arne Martin Lennell 31/05: Tack Håkan för en intressant recension! Har ännu inte lyssnat (dök upp i bre...

Johan S 31/05: Lysande! Har gått varm hela helgen. ...

Janne Lennell 22/05: Ser fram mot listan över favoritskivor. Tror vi kommer ha en del gemensamma fav...

Tommy Jonsson 22/05: Vet inte om det är sant men det påstås att publikljudet inte blev speciellt b...

Peter 17/05: Vart tog Live at the Grand Opera House Belfast med Van Morrison vägen?...

Jan Arne Martin Lennell 15/05: Del Amitri tycker jag skulle haft förstaplatsen :)...ser vekligen fram mot dera...

Richard 5/05: Tack för att ni delar med er, Håkan med sina fina texter och Jack med minnen o...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.