Blogginlägg från 2016-04-20

Tributes: Roky Erickson

"Where the Pyramid Meets the Eye" (Sire, 1990)

Största fördelen att ha en plattform, i mitt fall den här bloggen, är främst att jag "tvingar" mig själv att gräva djupare i ämnen och personer som jag inte har full koll på. Som nu exempelvis Roky Erickson som jag visst känner till namnet på och även det mer än problematiska livsödet, droger och psykisk sjukdom som resulterade i diagnosen paranoid schizofreni. En underbar informationskälla i ämnet är Larm #16 från våren 1983. Däremot är jag inte lika musikaliskt välinformerad i Roky Ericksons historia fast hans gamla grupp 13th Floor Elevators på 60-talet tillhörde den amerikanska psykedeliska rockmusikens pionjärer. Och Roky kan väl därmed beskrivas som psykrockens urfader.
   Som introduktion till Roky Ericksons musikaliska värld fungerar den här tributskivan alldeles utmärkt. Inte minst tack vare några bidrag från riktigt tunga namn som Richard Lloyd, R.E.M. och T Bone Burnett. Inledande ZZ Top är kanske tung rock personifierad och medverkan från närbesläktade The Jesus & Mary Chain och Primal Scream väcker givetvis intresse.
   Som sagt, utan att ha Rokys originalinspelningar i ryggen framstår "Where the Pyramid Meets the Eye", titeln är Rokys beskrivning av psykedelisk rock, som en förvånansvärt underhållande men också väldigt omväxlande skiva med en viss koncentration på tyngre arrangemang. Med många överraskande välskrivna låtar, materalet är en blandning av 23th Floor Elevators-material och senare sololåtar, som sedan har tolkats på många personliga sätt.
   Inledande ZZ Top sätter nivån direkt med tuggande och riffig rundgångsrock helt efter det egna ibland monotona soundet. Till och med den annars så tillbakalutade artististen John Wesley Harding har dragits med i atmosfären på "If your have ghosts" som efter ett gnisslande intro blir överraskande rockig med elektriska, skrikiga och överstyrda gitarrer.
   Men här finns också några uppenbara popmelodier, "She Lives (In a Time of Her Own)" och "You don't love me yet", som för att hylla Roky flyter ut i mer eller mindre kaotiska arrangemang. Och R.E.M. gör det bästa av "I walked with a zombie", låten som egentligen innehåller bara en enda textrad...
   I denna ösiga form av rockmusik, garagerock som vi ibland kallar den, som förekommer här finns det ibland andrum för lite mjukare och mer akustisk musik som faktiskt tillhör skivans höjdpunkter. På akustiska Poi Dog Ponderings är det fiolen som spelar huvudroll och som alltid intressante T Bone Burnett gör en fantastisk cover på "Nothing in Return".
   Men det är alltså det tunga gardet som dominerar skivan och ibland är det både bra och imponerande. Som exempelvis när Doug Sahm med söner drivs av vilda garagerockiga elgitarrer, när Richard Lloyd levererar gitarrock i nivå med Lou Reed på 70-talet, för mig okända Vibrating Egg gör catchy rock på "Bermuda" medan Thin White Ropes "Burn the Flames" är lika energiskt elektrisk fast tempot är lugnare. Däremot är Primal Screams och Jesus & Mary Chains elektroniska rock inte i min smak.


1. Reverberation (Doubt) - ZZ Top
2. If You Have Ghosts - John Wesley Harding & The Good Liars
3. I Had to Tell You - Poi Dog Pondering
4. She Lives (In a Time of Her Own) - JudyBats
5. Slip Inside This House - Primal Scream
6. You Don't Love Me Yet - Bongwater
7. I Have Always Been Here Before - Julian Cope
8. You're Gonna Miss Me - Doug Sahm & Sons
9. It's a Cold Night For Alligators - Southern Pacific
10. Fire Engine - Richard Lloyd
11. Bermuda - Vibrating Egg
12. I Walked With a Zombie - R.E.M.
13. Earthquake - Butthole Surfers
14. Don't Slander Me - Lou Ann Barton
15. Red Temple Prayer (Two Headed Dog) - Sister Double Happiness
16. Burn the Flames - Thin White Rope
17. Postures (Leave Your Body Behind) - Chris Thomas featuring Tabby Thomas
18. Nothing in Return - T Bone Burnett
19. Reverberation (Doubt) - The Jesus and Mary Chain

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.