Blogginlägg

Richard Lindgrens intima föreställning

Alla bilder: Anders Erkman

RICHARD LINDGREN & OLLE UNENGE
Stadsträdgården, Örebro 28 mars 2014
Konsertlängd: 19:17-20:17 och 20:40-21:37 (60+57 min = 117 min)
Min plats: Sittande ca 4 m från scenen.

Lika barn leka bäst, som det så vackert heter, blev ett talande tema för fredagskvällen när Malmös singer/songwriter Richard Lindgren (eller hur det nu stavades på biljetten...) ännu en gång besökte Örebro. Olle Unenge och Richard betraktar sig inofficiellt som bröder och har musikaliskt många gemensamma beröringspunkter. Därför trivs de tillsammans och därför fungerar det så ypperligt när de befinner sig samtidigt på samma scen.
   Richard är den spontana artisten som sällan i förväg kan planera sin konsert vilket förutsätter att band eller i det här fallet medmusiker Unenge har samma flexibla och ytterst skickliga kunnande att följsamt ge Richard den musikaliska uppbackningen. Så var det under den tio dagar långa Italienturnén i februari då en annan örebroare, banjospelaren Simon Nyberg, reste med Richard och så var det inte överraskande också i fredags i Stadsträdgården.
   Låtlistor är inte Richards bästa gren och resulterar sällan i genomtänkta konsertrepertoarer utan tänkbara låtar lagras i bästa fall inne i hans huvud. Det får till följd att spontana grepp och ögonblicksinfluenser plötsligt kan förändra låtordning, resultera i nya texter och helt nyskrivna alster till alldeles levande underhållning där gränser är till för att sprängas och där ingen repertoar är skriven i sten.
   Därför fick Olle hela tiden i fredagskväll vara på sin vakt, lyssna in varje spontant låtval och skickligt kompa på låtar han i vissa fall aldrig hade hört tidigare. Det är sådana förutsättningar som skapar musiker som är fullt koncentrerade och som i Olles fall med ett delikat gitarrspel gav Richard all uppbackning som gick.
   Publikintresset för Lindgren/Unenge-konserten var lite ljummet vilket paradoxalt nog resulterade i ett än mer personligt och långt (nästan två timmar) uppträdande där långa mellansnack, önskemål från publiken och en delvis oväntad repertoar gjorde kvällen helt klart unik.
   Olle inledde med tre sånger som på sätt och vis sammanfattade hans influenser. Han startade med Bert Janschs "Harvest your thoughts of love" där Olles mycket fina gitarrspel kom till sin rätt på allvar. Även på de följande låtarna, en helt nyskriven "Flod på väg" och "Farväl vackra Sara", briljerar han med underbart gitarrspel fast jag mest lyssnar på ord och texter.
   Olles följsamhet under Richards framträdande vid pianot och på gitarr och munspel var ju också något beundransvärt. I en repertoar som hela tiden skiftade form när den pendlade mellan helt nya egna låtar, covers (både kända och okända), en sjok låtar från senaste albumet plus obligatoriska hits som "Five pints and a wink from Gwendolyn" och "From Camden Town to Bleecker Street".
   Repertoaren var som sagt helt oplanerad, "spirit of the heart" som de själva kallade sin egen spontanitet, och inför en liten men begeistrad publik blev det en intim och privat känsla över hela konserten. Där önskemål från publiken på mer piano och låtar som "I wish I had someone to love me" och "Reconsider me" resulterade i än mer magi.
   Som trogen Lindgren-lyssnare var det naturligtvis konsertens nyheter som lockade fram mitt största intresse. "Long time ago" fick sin premiär i höstas men är fortfarande oinspelad. En låt med den gamla vemodiga och molltyngda Lindgren-prägeln liksom de helt nyskrivna "Trouble in the garden" och "Song for Claudia", båda framförda på piano.
   Den sistnämnda låten skrevs i Italien och är en tramslåt enligt Richard men blev en YouTube-favorit under hans turné där. Bakom pianot växte låten till något mer personligt vilket också gäller Jimmie Rodgers-låten "My blue eyed Jane" inspirerad av Bob Dylans version från tributeskivan "The songs of Jimmie Rodgers".
   En annan låt med Dylan-anknytning är Richards tolkning av "Tomorrow is a long time" som han normalt brukar framföra på både engelska och svenska ("Men bara om min älskade väntar") men gjorde nu, till närvarande flickvännen Anitas förtjusning, två hela versioner efter varandra.

Låtarna:
Harvest your thoughts of love
Flod på väg
Lilla vackra Sara
Long time ago
My blue eyed Jane
Drunk on arrival
Five pints and a wink from Gwendolyn
Dead man
Tomorrow is a long time/Bara om min älskade väntar
Reconsider me
From Camden Town to Bleecker Street

Paus

Trouble in the garden
Song for Claudia
I want you
Walk on the wild side
I wish I had someone to love me
Driftwood
A miracle like you
Guinness song

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.