Blogginlägg från 2013-08-29

"Texas Cannonballs"

TEXAS CANNONBALLS
Texas Cannonballs
(egen etikett)

Den här helt nya skivan med Austin-bandet Texas Cannonballs har kommit i min väg på lite okonventionella vägar. Skivan är egenproducerad, har en mycket begränsad spridning, saknar vanlig distribution och har via Chris Ruest, gitarrist och sångare i bandet, och några entusiastiska mellanhänder nått mina öron.
   Det här är ett band med amerikanska musiker som i flera fall har ett eller annat samband med Austins storheter Fabulous Thunderbirds. Texas Cannonballs tangerar också den gruppens musik i sitt strävande att spela livebaserad rockmusik. Bluesrock i en ganska smal och traditionell genre där det ofta ekar bekant fast repertoaren nästan uteslutande är originalmaterial.
   Två gitarrister längst fram, Chris Ruest och Hector Watt, som också sjunger och i kompet är det både tajt och stenhårt, Preston Hubbard, bas, och Jim Starboard, trummor.
   Ruest, som också sitt eget band vid sidan om, har tillbringat de senaste månaderna i Sverige tillsammans med bland annat Micke Finell. Men han är nog snart på väg hem till Texas för en spelning på Cypress Creek Café i Wimberley 6 september. Annars har Ruest trivts förträffligt i Sverige och kan tänka sig att flytta hit.
   Watt har också ett band vid sidan av Texas Cannonballs, Solid Senders (som absolut inte ska blandas ihop med Wilko Johnsons gamla kompgrupp). Och basisten Hubbard är kanske den mest kända medlemmen i Texas Cannonballs efter sina år i bluesstorbandet Roomful Of Blues och sedan 1986 i Fabulous Thunderbirds och har även spelat bakom närbesläktade Jimmie Vaughan och Kim Wilson.
   Gruppens musik och sound pendlar mellan Chuck Berry och Rolling Stones och påminner av naturliga skäl om Fab T-birds. Det här sammansvetsade gänget är säkert otroligt underhållande live men på skiva blir det tajta livebaserade bandet ändå lite profillöst fast de i sina bästa stunder presterar ett tveklöst sväng.
   Som jag nämnde tidigare ekar det bekant om både sound, Stones-intron och melodier på skivan. Kanske allra tydligast i "Hard way", en låt som Watt har skrivit tillsammans med Austin-profilen Lou Ann Barton, som mer eller mindre är en förklädd Chuck Berry-låt. Den stenhårda och taktfasta bluesrocken gör även enstaka utflykter till rockabillyland, som i Jerry McCains "Geronimo rock".
   Variationen på skivan är som helhet kanske inte överdriven men på avslutningslåten "Dreaming" överraskar bandet stort. En fantastiskt fin akustisk ballad med en makalös slidegitarr som kan jämföras med Mick Jagger/Stones och några av de mer avskalade låtarna på "Exile on Main Street". Inte illa.
   Skivan kan beställas här: danherbert40@me.com

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.