Blogginlägg från 2013-03-07

Alvin Lee (1944-2013)

Alvin Lee är död och det förväntas kanske att jag hyllar gitarristen, låtskrivaren. sångaren och engelsmannen för hans ledarskap i Ten Years After. Men den lite hårdare, lite bluesigare, gruppen med sina ofta oändligt långa låtar hade aldrig ett hem på min skivhylla.
   Nej, mina tydliga Alvin Lee minnen ligger senare i tiden men ändå inte efter Ten Years Afters splittring 1974. Men alla mina beröringspunkter med Lee har alltid haft ett samband med George Harrison.
   1973, medan Ten Years After fortfarande existerade, gjorde Alvin Lee överraskande ett duettalbum med amerikanen Mylon LeFevre som kom från ett udda håll i gospelmusiken. Tillsammans gjorde de "On the road to freedom", ett akustiskt baserat album dock inte utan elgitarrsolon, dit Harrison hade skänkt låten "So sad (no love of his own)" där han också spelar, under pseudonymen Hari Georgeson, slidegitarr. Harrison skulle ett år senare släppa samma låt på sitt eget album "Dark horse".
   Lee/Harrison-kopplingen fortsatte 1986 på Lees soloalbum "Detroit diesel" där Harrison, nu under sitt rätta namn, spelar slide på "Talk don't bother me". På "Zoom" (1992) sker samma sak på låten "Real life blues" och på "Nineteenninetyfour" (1993!) gästar Harrison åter med sin slide på både "The bluest blues" och den gamla Beatles-låten "I want you (she's so heavy)".
   Det är mina minnen av Alvin Lee som musikaliskt stod med båda fötterna i bluesrocken men var också öppen för andra stilar.
   Alvin Lee dog oväntat igår 6 mars 2013 under en rutinoperation.

/ Håkan

En god turné

Foto: Anders Erkman
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/2 1986.

JOHAN LINDELL & PASSAGERARNA
Rockmagasinet, Örebro 29 januari 1986

Skådespelaren Johan Lindell befinner sig på en rockscen för första gången. Med tolv år på teaterscener bakom sig var det ändå rutinen som lyste igenom.
   Bakom sig hade han gruppen Passagerarna med idel kända ansikten. Men Alsing, Öfwerman och Co gav mer på Rockmagasinet i onsdagskväll än de någonsin gjort i tidigare sammanhang.
   Turnén med Lindell, som fått det passande namnet Den Goda Turnén, är ett kärleksbarn som efter mycket lång graviditet nu äntligen får se dagens ljus. Efter fyra kritikerrosade album fanns det gott om låtar att välja.
   Det är alltid en risk att turnera med ett så studiopräglat material i bagaget. Men Johan Lindell och Passagerarna slog den lättviktiga syntpopen i spillror i sin jakt på en helt egen nisch i det svenska rocklivet.
   Vilken kraft och vilken musikalitet detta band utstrålade samtidigt som ljudet var något av det bästa jag någonsin har hört på Rockmagasinet. Även Johan överraskade stort som sångare, har en kraftfull stämma som tydlig förmedlade sin speciella poesi i både tuffa och smäktande arrangemang.
   Scenrepertoaren var ovanligt heltäckande med låtar från alla hans skivor som avslöjade att det finns en viss linje i hans hobbykarriär som sångare.
   En viss utveckling kan skönjas på skivorna men live, med många nya arrangemang, var det en jämn och bra konsert helt utan svackor.
   Kvällens stora överraskning var Passagerarnas egen låt, "Vi är vingar" deras nya singel, har förutsättning att bli en hit och Mats Persson, vanligtvis briljant slagverkare, hade en personlig och bra röst.

Johan Lindell, sång
Pelle Alsing, trummor
Tommy Cassemar, bas
Micke Jahn, gitarr och sång
Mats Persson, percussion och sång
Clarence Öfwerman, keyboards

Låtarna:
Det låter som regn
Två ton segel
Vi faller
Lämna nånting kvar
Stenen
Blöta marmorgolv
Vi är vingar (Passagerarna)
Hans ögon (Passagerarna)
Bete
Den stora björnen
Vår man
Vägg i vägg
Jernhästen

Extralåt
Pålkran

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.