Blogginlägg

Soundtracks: "The Color of money"

THE COLOR OF MONEY (MCA, 1986)

Som av en märklig tillfällighet inleds detta soundtrack med en Don Henley-låt precis som på den förra soundtrackskivan jag skrev om, ”Leap of faith”. Fast den här gången är det en originallåt, skriven av Henley tillsammans med Danny Kortchmar och J D Souther. Det senare namnet är ju en utpräglad countryrocklåtskrivare men låt, arrangemang och produktion doftar slamrigt 80-tal med en tjejtrio i kören (bland annat Joni Mitchell) på en monoton och upprepande melodi.
   Henley-låten, som kom mellan hans båda soloskivor ”Building the perfect beast” (1984) och ”The end of the innocence” (1989), är som sagt ingen av Henleys mest profilstarka låtar.
   Den Martin Scorsese-regisserade filmen innehåller nästan uteslutande specialskrivna låtar. Låtar som är uppräknade i fel ordning på skivomslaget. Det är bara Warren Zevons legendariska ”Werewolves of London” som är utgiven tidigare.
   Scorsese-vännen Robbie Robertson, de hade samarbetat innan på ”The last waltz” och ”King of comedy”, har stor del i soundtracket då han har skrivit och producerat, tillsammans med trumpetaren och arrangören Gil Evans, både huvudtemat och ”Modern blues” på skivan/i filmen. Men Robbie har även producerat (och skrivit) Willie Dixon-spåret och sedan skrivit Clapton-låten (tillsammans med Clapton).
   Dixon inleder med att sjunga i falsett i en stötig rock’n’roll-låt med New Orleans-influenser. Munspelet spelar en viktig roll i en låt av jam-karaktär. Clapton gör en typisk 80-talslåt, producerad av Tom Dowd, och är skivans bästa ögonblick.
   Robert Palmers två låtar är överraskande mediokra. Dels en viskande ostrukturerad låt med syntblås och dels en 50-talsaktig låt i en galopperande rytm.
   Eftersom soundtracket har ett visst bluestema är det tämligen logiskt att BB King bidrar med en låt av sedvanlig King-kvalité med en lysande gitarr.
   Den alltmer i filmkretsar engagerade Mark Knopfler bidrar med en smygande men också anonym instrumentallåt.

Innehåller:
1. Who Owns This Place? - Don Henley
2. It's In The Way You Use It - Eric Clapton
3. Let Yourself In For It - Robert Palmer
4. Don't Tell Me Nothin' - Willie Dixon
5. Two Brothers And A Stranger - Mark Knopfler
6. Standing On The Edge Of Love - B.B. King
7. Modern Blues
8. Werewolves Of London - Warren Zevon
9. My Baby's In Love With Another Guy - Robert Palmer
10. The Main Title

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.