Blogginlägg

”Högtryck”

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 26/5 2005.

Ulf Lundell: Högtryck
(Rockhead/Capitol/EMI)

Ulf Lundells senaste skivor inspelade med band har befunnit sig i kategorin "starkt förutsägbart" och "upprepande" så den nya skivan "Högtryck" känns bra mycket mer varierad, intressant och omväxlande.
   Så detaljrik, så luftigt arrangerad och dessutom med några högklassiga låtar som måste anses sensationella i Lundell-land av både melodi- och arrangemangsmässiga skäl. Faktiskt jämför jag stora delar av skivan med hans senaste mästerverk "I ett vinterland".
   Inte så mycket boogie, inga lager av elgitarrer, brötig sång är ersatt av nästan klockrena stämmor och akustiken på flera låtar är nästan bedövande.
   För mig, som följt denne veteran i 30 år, är skivan som helhet ett välkommet lyft. Sedan kan inget album som är nästan 70 minuter långt, med vilken artist som helst, undgå svackor och onödiga spår.
   Här är det faktiskt titelspåret, den nästan tolv minuter långa huvudsakliga recitationen, som går i stå med en text Lundell borde sparat till sin kommande roman. En rätt intetsägande reggaepastisch, "Kärlek på stan", hamnar också bland det ointressanta men spåren med höjdpunkter är desto fler.
   Att få en mix av 12-strängad elgitarr och dragspel på "En bättre värld" är ju andlöst vackert. "Människa med människa", kanske skivans allra starkaste låt, har ett snyggt tempobyte plus Anna Ternheim på sång. Och "Om det här är vintern", singeln "Vitt regn", "Den dummaste djäveln i världen" (med "Odysseus"-orgel) och "Hatschepsuts tempel" är härlig lyssning.
   Dessutom flera fantastiskt stolta ballader men ingen lika majestätisk som "Den stora ensamheten utanför allt".

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.