Blogginlägg

Weeping Willows konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 9/4 2004.

KONSERT
Weeping Willows
Club Swepop/Downtown, Örebro 7/4 2004

Weeping Willows, som numera närmast får betraktas som veteraner i svensk popbusiness, inledde sin karriär som en väldigt nischad orkester med stora musikaliska backspeglar som viktigt komplement. Nu med facit i hand, efter fyra album och nästan sju år, har de ju utvecklats på ett smärre mirakulöst sätt.
   Från pompöst snillrika ballader till fartiga rocklåtar. OK, de kanske har förflyttat sig från en helt egen sfär, utan konkurrenter, till mer konventionella rockfåror. Till det yttre känns det så men inom det här bandet, som på några år krympt med två man, regerar också en personlighet som är svår att ta ifrån dom.
   Det var verkligen upplagt för en galakväll på Downtown. Men med så många skivor på sitt samvete börjar man ställa krav. Och då känns ”blott” 16 låtar, av vilka hälften hämtats från senaste skivan, på bara 65 minuter som en droppe i havet på den ocean som Weeping Willows befinner sig på.
   Med facit i hand, den kompletta låtlistan, blir det uppenbart hur bandet i onsdagskväll förvandlade många av sina möjligheter till svårigheter när de satte ihop repertoaren.
   Det är naturligtvis vågat och utmanande att vid så många tillfällen brista ut i ballader men när konserten är kort och koncentrerad så tog det ner tempot lite för många gånger för att det skulle vara riktigt nyttigt för helheten.
   Dessutom var det lite för lågt i tak i källaren på Downtown när Magnus Carlson ville ta oss med upp till månen i dessa eleganta ballader.
   Från sångaren Magnus emotionella röst, som blir så mycket större och viktigare när han har bandet omkring sig jämfört med den tämligen misslyckade solokarriären, till bandets häftiga musikalitet var det däremot tämligen prickfritt hela kvällen.
   Lite tyngre sound, lite mer mullrande arrangemang och för all del också överraskande många rundgångstillfällen i högtalarna. Som inte gav fantastiska låtar som ”You’re happy now” och ”Touch me” full rättvisa på scen. Och inte heller kunde bättra på det skamfilade intrycket på skiva av ”Skin to skin”.
   I övrigt fungerade de nya låtarna utan invändning. Från det korta ”Sweet Jane”-influerade introt på ”Heart of hearts” till överraskande starka ”Call me anything”.

Weeping Willows låtar:
Heart of hearts
Something to believe in
While I’m still strong
You’re happy now
Hold me
Try it once again
Skin to skin
Stairs
Disconnected
You weren’t even close
How could you forget?
Touch me
Call me anything
Somewhere
There is a light that never goes out
So it’s over

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.