Blogginlägg

Rock nära smärtgränsen

Postad: 1977-09-19 10:45
Kategori: Live-recensioner



SOMMAREN 1977 FRAM TILL SEPTEMBER turnerade AC/DC i USA innan de reste till Europa och inledde turnén här 14 september i Malmö Folkets Park. Fortsatte med en spelning i Köpenhamn 15 september innan de kom till Örebro för en annonserad spelning i Brunnsparken som det först var planerat. Men konserten flyttades inomhus till Konserthuset i Örebro.      
   Den australiska gruppen, fortfarande med sångaren Bon Scott i spetsen, var aktuella med ”Let there be rock”-albumet. Jag är än i dag tacksam för att jag i detta öronbedövande oväsen hade en plats på läktaren.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/9 1977.

AC/DC
Konserthuset, Örebro 16 september 1977


Den australiska rockgruppen AC/DC uppträdde I fredags störande – minst sagt. Konserthuset minimala akustik vid sådana här tunga volymstarka gruppers attackmusik gjorde att smärtgränsen var nära. Men lokalen kokade också av rockentusiastisk ungdom.
   AC/DC spelade högt. Oerhört högt. Men gruppen var också en visuell akt. Huvudrollen hade Angus Young på gitarr och sångaren Bon Scott. Scott trampade omkring och hojtade vilt i mikrofonen medan Young, i blazer, shorts och skolväska(!), känguruskuttade våldsamt slående på sin stackars gitarr.
   Gruppens förmåga att åstadkomma en fungerande hårdrock anser jag vara begränsad. Gitarristen använde hela registret av förekommande klichéer och sångaren har säkert Robert Plant eller Roger Daltrey som idoler. Det närmaste han kom deras klass var att han var lik Paul Rodgers. Han fick förresten inte stora chanser att visa sitt kunnande i detta oerhörda oväsen.
   Hårdrockens lättillgängliga mönster var uppenbart. Tre ackord och rytm som med hammarslag nitade sig fast i folks medvetande. Vad man sedan fick ut av det är individuellt. Sus i öronen fick jag.

Tack till Johan Kreku och http://acdcmachine.com för lån av affischen.

Angus Young: gitarr
Malcolm Young: gitarr
Bon Scott: sång
Phil Rudd: trummor
Cliff Williams: bas

Trolig setlist:
Live Wire
Whole Lotta Rosie
Dog Eat Dog
Hell Ain't A Bad Place To Be
Let There Be Rock
High Voltage
Baby Please Don't Go
The Rocker

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (462)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (76)
Konserter (234)
Krönikor (171)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (144)
Örebro (47)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< September 1977 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30    

Mikael Bodin 15/10: Tack för en väldigt fin beskrivning av albumet som jag personligen håller vä...

Björn 11/10: Vill lyfta fram denna, Drive All Night, klipp från - Göteborg, 2008. Som lite ...

Jan Arne Martin Lennell 10/10: Plats 82! Håkan, är det möjligt? Detta är ju ett av tidernas allra bästa al...

AMK 21/09: Hej! Vet du hur man kan få tag i att lyssna på Collapse nu för tiden? MVH...

Mikael Bodin 15/09: Som Petty sa (fritt översatt): "När vi är borta finns låtarna kvar, därför...

Jan Arne Martin Lennell 12/09: Tack för bra tips! James McMurtry (har "Too long in the wasteland") och Kate Ta...

Jan Arne Martin Lennell 12/09: Finns inte så mycket att invända i din recension. Ett av hans bätttre, men de...

Jan Arne Martin Lennell 2/09: Tack för att Maria kom med! En av mina absoluta favoritsångerskor. Har allt me...

Jan Arne Martin Lennell 28/08: Klockren analys. Underbar platta som också finns i min hylla."Airport" är ju b...

Silja 27/08: Varför inget här om Charlie Watts?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.