Blogginlägg

Vassa texter och stor underhållning

Bilder: Olle Unenge
LARS DEMIAN
Makeriet, Örebro 25 april 2026
Konsertlängd: 19:06-19:54 och 20:15-21:18 (48+63 = 111 min)
Min plats: Stående i trappan ca 15 m från scenen.

INFÖR KONSERTEN MED LARS DEMIAN fick jag leta djupt i mitt bristfälliga minne av i sammanhanget egna upplevelser av Stockholmspoeten men där fanns inga konsertminnen men däremot en skivrecension från 1997, 29 år sedan. Albumet hette ”Elvis & Jesus & Jag”, gavs ut av det nystartade Marie Ledin-ägda skivbolaget Anderson Records där Lars då var kollega med artister som Eva Dahlgren, Tomas Ledin och Frida.
   Jag skrev då bland annat att ”Lars hade blivit mer utåtriktad men inte bred i betydelsen utslätad och ytlig”. Jag skrev också att ”hans personliga poesi, komisk eller otäckt vardagsrealistisk, aldrig har presenterats på ett mer fördelaktigt sätt”.
   När jag letar vidare i vinylskivhyllan hittar jag faktiskt debutalbumet ”Pank” (Matador/Alpha, 1990) som jag helt hade förträngt att jag ägde. Skivan innehåller låten ”Alkohol”, en av Demians mest kända låtar.
   Så långt handlar den här recensionen om historia. I brist på riktigt tydliga minnen av Lars Demian hade jag innan konserten på lördagskvällen lite förutfattade förväntningar om honom som en enkel vispoet men live var det större uttryck än så. Där någonstans, i den lite svåranalyserade kategorin som på den ena sidan begränsas av personligt moderna skillingtryck och på andra sidan av Tom Waits-influerade musikarrangemang, fick jag till livs ett mycket fullkomligt uppträdande som bjöd på vassa texter, stor underhållning och engagerande mellansnack. Som överraskade mig positivt medan den välbesökta salongen på Makeriet var full av initierade Lars Demian-fans som rycktes med av både musik och text.
   Med ett helt nytt album, ”Vem är det som bestämmer”, (första albumet på 14 år) i bagaget turnerar Demian för tillfället flitigt och bjuder på både den nya låtrepertoaren, nästan hela nya albumet presenterades live, och givetvis också obligatoriska smakprov från hans äldre produktion.
   Till sin hjälp att framföra låtarna hade han som vanligt sedan många år tillbaka David Tallroth på diverse instrument men också Love Meyerson som också visade sig behärska flera olika instrument. Medan Demian antingen satt bakom pianot eller stod upp med olika stränginstrument i sina händer. Tillsammans bjöd trion på en kabaré-liknande show där innehållet i texterna var lika engagerande som de storslagna arrangemangen där de multiinstrumentala musikerna bytte plats hela tiden.
   Det var fascinerande att se trummisen Meyerson lika naturligt spela dragspel och bakom den gigantiska bastuban stod Tallroth knappt synlig med en hand som samtidigt vispade på cymbalerna. Både musikaliskt och visuellt var det en underbar upplevelse för både ögon och öron .
   Låtmässigt var det tvära kast mellan ballader, ösiga rocklåtar, tango, swing, vals och kanske ytterligare några genrer och mot slutet när mörkret sänkt sig utomhus blev det både progg (en nästan svåridentifierad version av ”Bängen trålar”) och elgitarroffensiv rock i avslutningsnumret. Det textbaserade låtmaterialet, som i Demians poesi pendlar mellan absurd satir och ren och skär komedi, var den här kvällen inte alltid på plats då problematisk akustik i Makeriets salong ibland satte krokben för de små detaljerna i Demians annars så välartikulerade budskap.

/ Håkan

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.