Blogginlägg

ALL TIME BEST #73: "Big smash!"

Postad: 2021-10-25 07:53
Kategori: ALL TIME BEST



WRECKLESS ERIC: Big smash! (Stiff, 1980)

WRECKLESS ERICS DEBUTALBUM ”Wreckless Eric” (1978) är kanske ett större och mer personligt konstverk, som dessutom inkluderar den Nick Lowe-producerade ”Whole wide world” (Stiffs absolut bästa singel enligt mig!). Och Erics andra album ”The wonderful world of Wreckless Eric” är väl låtmässigt hans kanske starkaste album. Ändå faller mitt slutgiltiga favoritval på Erics ”Big smash!” som orättvist nog aldrig blev Wreckless Erics totala genombrott som den så väl är värd. Jag har dessutom personliga minnen och upplevelser från tiden vid release som förstärker min positiva uppfattning av skivan.
   När Eric Goulden (a k a Wreckless Eric) 29 februari 1980 släppte ”Big smash!” satsade skivbolaget Stiff allt på en sedvanligt spektakulär lansering i England. De tog till ett klassiskt knep i kriget om skivköparna: Den som köpte ”Big smash!” fick med en extraskiva med de hittills mest kända Wreckless-låtarna samlade. En skiva, döpt till ”Whole wide world” efter den mest kända låt han någonsin levererat, med singlar och extraordinära albumspår.
   Här i Sverige, där extraskivan redan kommit ut separat ett år innan vilket även var fallet i USA, kom ”Big smash!” som en enkelskiva och det var så Eric ville ha det. Han har berättat att i England hamnade det nya materialet i kläm när folk skulle jämföra mellan gamla mindre hits och helt nyproducerat.
   På helt egen hand håller ”Big smash!” en fantastisk kvalitativ nivå, är i varje detalj ett synnerligen starkt album. För första gången har Wreckless Eric gjort ett album med musiker som nästan är identiska med killarna i gruppen som vid tillfället kompade honom live på konserter. Bakom de båda gitarristerna Pete Gosling och Walter Hacon finns basisten John Brown och trummisen Dave Otway.
   Det är främst Erics fina låtskrivande som gör ”Big smash!” till ett så genomgående starkt album. Det är bevisligen många låtar på skivan som håller singelstatus fast det släpptes bara två singlar från albumet, ”A popsong” (Stiff BUY 64) och ”Broken doll” (Stiff BUY 75). Ofattbart helt utan några som helst listplaceringar.
   ”Tonight (is my night)”, “Back in my hometown”, “It'll soon be the weekend”, “Excuse me” och “Out of the blue” är i min värld också potentiella singellåtar. “Break my mind” är kanske en udda och galen cover på John D Loudermilks låt men å andra sidan är ”Strange towns” en historiskt fantastisk låt stöpt i en sanslös blandning av musichall, Doors och Ray Davies.
   ”Broken doll” fick dock sin lilla uppmärksamhet 1981 när Cliff Richard(!) överraskande gjorde en cover av låten på sitt album ”Wired for sound”.
   Förstasidan på ”Big smash!”, som inleds med ”A popsong”, är så gott som helt perfekt. Från popinspirerat material till rak energisk rockmusik. På andrasidan visar Wreckless i många arrangemang att han känner sympatier för 60-talets melodistyrka. Exempelvis används den poppiga Farfisa-orgeln flitigt.
   Som sångare har Eric en härlig cockney-accent och musikaliskt balanserar skivan på ett genialt sätt mellan kommersiella tongångar och fullkomligt förträfflig originalitet. Han behärskar engelsk rock och pop långt ut i fingerspetsarna.
   1980 var Wreckless Eric den artist som hade haft det längsta kontraktet med skivbolaget Stiff, tre år, tre album och sju singlar, men efter den förhållandevis kommersiella floppen med ”Big smash!”, vars titel som så här i efterhand kan kallas ironisk, var det tillfälligt stopp på Eric karriär. I synnerhet på Stiff men också överhuvudtaget i artistvärlden.
   Innan han, under sitt rätta namn Eric Goulden, full av hopp några år senare bildade ett nytt band, Captains Of Industry tillsammans med basisten Norman Watt-Roy, som dock hade en kortlivad historia. Sedan följde några intensiva år i mitten på 80-talet i den stökiga och högljudda trion The Len Bright Combo som fick lite uppmärksamhet på Londons livescener. Sedan många år tillbaka uppträder Eric Goulden återigen som Wreckless Eric. Cirkeln är liksom sluten.
   Som förklaring till min stora hyllning av ”Big smash!” hör säkert den inte helt objektiva händelsen att jag 1980 i samband med albumrelease såg Wreckless Eric live i London och intervjuade honom också.
   Skivan släpptes även på kassett, och då med extralåten ”A little bit more”, 7 mars 1980.

”A POP SONG” inleder Wreckless Erics album ”Big smash!” och fortsättningen på skivan är genomgående lika bra.



/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (530)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (185)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Oktober 2021 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.