Blogginlägg

Jag tar tempen på svensk rock

Postad: 1998-10-30 09:17
Kategori: Krönikor

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 30/10 1998.

Hur mår svensk pop och rock egentligen? Hur är det med återväxten på 90-talet bland Sveriges popartister? När den andra upplagan av "Den flygande holländaren" häromveckan kom hade jag vissa skeptiska åsikter i ämnet.
   För i marknadsföringen kring skivan poängterades att bidragande artister var gräddan av stjärnnamn som kommit fram under tioårsperioden sedan första Vreeswijk-hyllningen 1988. Pyttsan!
   Det fick mig att med den skivan som värdemätare ta tempen på aktuell svensk rock och negativt konstatera att det finns problem med återväxten. Vid närmare eftertanke och några veckors längre research står det tämligen klart, även för mig, att många av de riktigt intressanta 90-talsnamnen inte finns med på "DFH2". Som sann, förnuftig skivkonsument förstår ju även jag att populära namn som Dr Alban, E-Type, Ace Of Base, Eagle-Eye Cherry, Papa Dee och Leila K förmodligen inte passar in i formatet. Eller varför inte? Fel artist på fel plats i rätt arrangemang kan också vara en attraktion.
   Men det finns fler, uppenbart mer logiska namn, som helt utelämnats. Två namn som missades 1988, Mats Ronander och Louise Hoffsten, får revansch i år utan att lyckas. Stora, tunga namn som Di Leva, Tomas Ledin, Docenterna, Eric Gadd, Micke Rickfors, Orup och Eva Dahlgren ignorerades både då och nu.
   Liksom Per Gessle, stjärna om något. Och Magnus Uggla! En av landets mest säljande artister står alltid utanför alla aktioner med popartister inblandade. Är han tillfrågad? Har han tackat nej? Eller är han, hemska tanke, bojkottad? Sångare med enorm pondus, Karin Wistrand och Robert Jelinek (fast nu utan egna band), skulle kunna blomma ut stort i en ny omgivning, med ny producent, och onekligen höja intresset för en skiva med så mediokert material och i övrigt många halvhjärtade artister.
   Sedan kanske inte Wannadies, Millencolin, Cardigans och Popsicle har möjlighet att höja intresset men håll med om att kring de namnen finns den stjärnglans som skivan alldeles för ofta saknar.
   Och vilka inflytelserika människor är Kent, Idde Schultz, Uno Svenningsson, Sophie Zelmani, Soundtrack Of Our Lives, Jumper, Bob Hund, Nils Erikson och Weeping Willows osams med eftersom de också saknas på en samlingsskiva med klent material, ännu klenare arrangemang och en förhållandevis blek artistskara.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (182)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Oktober 1998 >>
Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31  

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.