Blogginlägg
"Spectrum Recordings April 1975"
MICKEY JUPP with FRANK MEAD
Spectrum Recordings April 1975
(Gallery)
Dags att ta fram ett av historiens okända budord: Du skall inte förakta nostalgi när den betyder mer än gammal skåpmat. Eller att leva efter mottot "Du kan inte titta framåt om du inte blickar tillbaka".
Det var en ren kulturgärning när Mike Wade, författaren bakom biografin "Hole in my pocket" om Mickey Jupp, hittade ett inspelningsband från våren 1975 märkt "Mickey Jupp" i en gammal studio i Westcliff-On-Sea. Dessutom i grevens tid för studion brann ned senare... När Wade nu med hjälp av några Jupp-fanatiker ger ut inspelningarna på skiva, drygt 40 år efteråt, är det snudd på hjälteinsats. Fast den stora helgonglorian bör väl placeras ovanför Mr Mickey Jupps huvud ty här får vi njuta av hans låtskrivande och starka röst från en tid när han enligt legenden var borta från all offentlighet.
En kort resumé på Mickey Jupps historia: Under åren 1963 till 1965 gjorde han sig ett namn (då Mick Jupp) lokalt i Southend som sångare och pianist i The Orioles. Efter tre års tystnad blev Jupp del av offentligheten igen 1968 när gruppen Legend bildades och nu höjdes ambitionen, skivor spelades in och gavs ut. Tre album som med åren fått kultstatus med "Red boot"-albumet som höjdpunkt. Trots överlag positiv respons sprack Legend 1972 och Mickey sa ännu en gång tack och adjö till både artistlivet och musikbranschen fast han började jobba i en musikaffär.
Det var under de här ickeofficiella åren som Mickey tillsammans med vännen och musikern Frank Mead spelade in de här låtarna utan någon som helst ambition att ge ut inspelningarna på skiva. De betalade nämligen inte för inspelningarna och lämnade kvar inspelningsbandet som nu Wade hittade på studiohyllan - 40 år senare.
Jupp/Mead-inspelningarna genomfördes i april 1975 och Jupp hade inga planer på att ta upp artistlivet igen men med facit i hand var det här första steget i en comeback. Musikaliskt och låtmässigt är det förstklassiga inspelningar om än lite sparsamt arrangerade. Demoinspelningar, javisst, men gjorda i en studio, Spectrum Sound på Westborough Road i Westcliff-On-Sea, som var välkänd för goda inspelningsresultat och de sju låtarna på det här albumet ska ingen skämmas för.
Dessutom finns det rent historiska värden i materialet och då tänker jag inte främst på Jupps bluesiga tolkning "Mystery train", mer influerad av originalet med Junior Parker än Elvis Presleys mer berömda version. Eller nyinspelningen av Legend-låten (från albumet "Moonshine") skivans andra bluesinspirerade spår, "Shine on my shoes", som är lika intensiv som originalet men med en läcker akustisk slide (Mead) som storslagen detalj.
Nej, jag tänker på några då nyskrivna Jupp-låtar som skulle sätta avtryck i framtiden. Dels första exklusiva inspelningen av "Down in New Orleans", som fick bred officiell spridning på det legendariska "Juppanese"-albumet först 1978, men som här framförs under originaltiteln "Ballad of Guitar Pickin Slim". En alldeles lysande inspelning där Jupps akustiska gitarr och Meads munspel lämnar plats för rösten och den spännande berättelsen om gitarristen Slim.
Vi får även en exklusiv första inblick i låten "Pilot" som inte skulle få officiell release förrän 1978 på albumet "Juppanese", då som en upparrangerad pianoballad. Här är det ännu en gång den akustiska gitarren och den underbara Jupp-rösten i centrum som perfekt förmedlar låtens styrka.
Men bland 1975-inspelningarna finns även originallåtar av hög kvalité som Jupp aldrig fått anledning att återvända till. "I'm a car" är kanske en simpel låttitel men handlar det om en bil eller ett kärleksförhållande? "Let me show my engine to you", som Mickey uttrycker det.
"Wrong food" är på gränsen till en klassisk evergreen och på "Pocket calculator" har Mickey satt sig bakom pianot medan Mead tar ut svängarna på munspel i en stark låt som definitivt inte är värd att försvinna i mängden och glömmas bort.
Vid den här tidpunkten var duon Jupp/Mead en lågprofilerad akt i de små sammanhangen men innehållet på den här skivan visar att Mickey på våren 1975 var något stort på spåren både som låtskrivare och sångare. Och mycket riktigt, bara två månader senare bildade han mot alla odds ett niomannaband, inklusive blåsare (bland annat Mead som saxofonist) och kör. På sin första skivinspelning tar de upp just "The ballad of Guitar Pickin' Slim" och en nyskriven Jupp-låt som skulle bli berömd, "Down to the doctors". Inspelningarna finns på ett album med diverse Southend-grupper, "Southend rock", utgiven först 1979.
/ HÃ¥kan
Py med mycket rutin
I min skivhylla: Joe Walsh
<< | Mars 2017 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: