Blogginlägg

Tillbakablick: Peter LeMarc

Såg en tv-intervju med Peter LeMarc i samband med releasen av senaste skivan i november som då inte fanns lyssningsbar på Spotify. Så jag slängde på "Det som håller oss vid liv", en topp 5-skiva på min 2003 års svenska bästalista, och drabbades av en otrolig LeMarc-feber. Men hans skivproduktion har under senare år varit tämligen sporadisk med nyskrivet material.
   2005 gjorde han en coverskiva på sina egna låtar men 2007 levererade han ännu en topp 5-skiva, "Kärlek i tystnadens tid" som efter LeMarc-mått mätt är nästan kommersiell men också väldigt personlig och stundtals optimistisk. "Så gott att må gott igen", inledningslåten, är ju ingen typisk LeMarc-titel direkt. Så långt hade jag hyfsad koll på hans skivor men tyckte att jag hade missat något därefter. Men det visade sig bara vara ett album att återupptäcka, som hamnade rätt långt ned på min årsbästalista det året, plus den aktuella skivan från ifjol.

"Svag doft av skymning" (2012)
Jag lyssnar på den här skivan noggrant i skuggan av den senaste skivan, "Den tunna tråden", och textmässigt finns det likheter. Här har LeMarc blivit lite allvarligare och kryddat textraderna med lite självupplevd svärta, han fick en cancerprognos 2009, men han har inte tappat förmågan till att skriva melodier som känns både genuina och omedelbara. Som låtskrivare tillhör han Sveriges absoluta elit. Som i en låt kan blanda en intressant historia med poetiska formuleringar och sedan ge melodin både popintentioner, soulinfluenser och en stor dos personlighet.
   På alla album sedan den ovannämnda skivan 2003 har LeMarc dessutom sjungit så bra och så nära som gör att man som lyssnare uppfattar att rösten befinner sig i samma rum som högtalarna. Närvarokänslan gör LeMarc unik i svensk musikbransch och han kan på den här skivan även pressa in en dos innerlighet i textraderna.

"Den tunna tråden" (2016)
Jag uppfattade den här skivan först som lite för naken med lite för tunna arrangemang och konturlösa melodier. Som om innehållet i texterna, ännu en gång påverkade av allvarliga sjukdomar i familjen (hans fru fick också cancer och överlevde) dränerat all energi i övrigt. Men det här är ingen skiva att bedöma efter några få lyssningar. Den behöver mogna och i mitt huvud har den gjort det nu, några dagar efter årsskiftet, och borde i rättvisans namn ha hamnat bland de tio på förra årets årsbästalista.
   Ibland har han mer att säga än textraderna riktigt tillåter och då går de melodimässiga förutsättningarna ibland på tomgång även här, stämningen i långa verser ("Re: Längesen") godkänner liksom inte någon snärtig refräng, men det finns innerliga höjdpunkter. Som alltid är LeMarc en mästare på att göra avslutningslåtar som lever långt efter skivan har tystnat.

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.