Blogginlägg

Covers: John Prine

JOHN PRINE: For Better, or Worse (Oh Boy, 2016)

JOHN PRINE TILLHÖR SKARAN AV USA:s största låtskrivare har jag förstått. Jag har personligen inte riktigt lyckats bli allmänt träffad av hans låtar men "Angel from Montogomery" och "Sam Stone" är givetvis svåra att undvika. Och hans "Sweet revenge"-album (1973) står prydligt i skivhyllan. Prine är en genuin låtskrivare som väl ändå inte ska behöva göra en skiva med enbart covers?
   Han har en lång karriär bakom sig där kreativiteten på låtskrivarområdet har bromsat in på senare år. På många av hans senaste skivor har covers varit vanligt förekommande och till viss del får man förlåta honom efter flera allvarliga sjukdomar, 2007 drabbades han av cancer i nacken och 2013 lungcancer som opererades.
   Förra veckan kom dock den glädjande nyheten att John Prine släpper ett nytt album i vår, "The tree of forgiveness". Genomgående eget material där artister som Jason Isbell, Amanda Shires och Brandi Carlile gästar.
   "For better, or worse" är andra skivan i Prines karriär, "In spite of ourselves" (1999) är föregångaren, där han har samlat på sig covers från främst countrygenren och sedan spelat in med en skara kvinnliga sångerskor som förvandlat materialet till duetter.
   Vi kan väl med rätta kalla John Prine för legendarisk och han bär upp sin gloria med dignitet men det senaste decenniet har inte överraskande tärt på hans röst som har fått en smått bräcklig glans. Som dock står som en fin kontrast till de kvinnliga sångerskornas perfekta stämmor. Men jag ska inte dölja det faktum att det är de kvinnliga rösterna som gör skivan mest underhållande. Prine kan röstmässigt inte mäta sig med de kvinnliga duettgästerna.
   Rätt eller fel, men jag har alltid betraktat John Prine som en traditionell singer/songwriter men på den här skivan är det främst countryrelaterat material, ofta i old school-influerade arrangemang, och vid fler än ett tillfälle tycker jag det ekar Johnny Cash och June Carter.
   "For better, or worse" är inte så krävande men väldigt underhållande på låtar som aldrig är längre än 3:32 där sångerskorna ofta tar täten och låter Prine placera sig i det legendariska baksätet.
   Urvalet på skivan är nästan genomgående traditionellt och de äldsta låtarna framstår som bäst. "Falling in love" är ju en ganska uttjatad låt men med en ljuvlig akustisk gitarr lyfter det tämligen nakna arrangemanget. Och Alison Krauss gör en underbar insats. "My happiness" har också den där underbara akustiska gitarren i avskalat arrangemang med frun Fiona Prine som duettpartner.
   Men ibland ökar tempot. I Buck Owens "Mental cruelty" är det med en väldigt sargad röst som Prine tar upp kampen med sångerskan Kacey Musgraves.
   Flera av skivans låtar är i original inga duetter men har här förvandlats på ett väldigt natturligt sätt. Dock är Prine ensam på scen i avslutningslåten "Just waitin'" där han inte sjunger utan läser Hank Williams berättelse.


"Who's Gonna Take the Garbage Out" (feat. Iris DeMent) (Johnny Tillotson/Lucille Cosenza/Teddy Wilburn) 2:41
1969. Singel med Ernest Tubb and Loretta Lynn.
"Storms Never Last" (feat. Lee Ann Womack) (Jessi Colter) 2:43
1981. Från albumet "Leather and lace" med Waylon Jennings.
"Falling in Love Again" (feat. Alison Krauss) (Friedrich Hollaender/Sammy Lerner) 2:31
1930. Original på tyska, "Ich bin von Kopf bis Fuß auf Liebe eingestellt", i filmen "Der blaue Engel" med Marlene Dietrich som också sjöng den på engelska.
"Color of the Blues" (feat. Susan Tedeschi) (George Jones/Lawton Willliams) 2:54
1958. Singel med George Jones.
"I'm Tellin' You" (feat. Holly Williams) (Billy Hughes) 1:50
1946. Singel med Billy Hughes and His Pals of the Pecos.
"Remember Me (When Candlelights Are Gleaming)" [feat. Kathy Mattea) (Scott Wiseman) 3:32
1939. Singel med Lulu Belle and Scotty.
"Look at Us" (feat. Morgane Stapleton) (Max T Barnes/Vince Gill) 2:46
1991. Från albumet "Pocket full of gold" med Vince Gill.
"Dim Lights, Thick Smoke, and Loud, Loud Music" (feat. Amanda Shires) (Joe Maphis/Rose Lee Maphis) 2:58
1952. Singel-b-sida ("Flint Hill Special") med Lester Flatt, Earl Scruggs And The Foggy Mountain Boys.
"Fifteen Years Ago" (feat. Lee Ann Womack) (Raymond Smith) 3:06
1970. Från albumet "Fifteen years ago" med Conway Twitty.
"Cold, Cold Heart" (feat. Miranda Lambert) (Hank Williams) 3:32
1951. Singel-b-sida ("Dear John") med låtskrivaren.
"Dreaming My Dreams with You" (feat. Kathy Mattea) (Allen Reynolds) 3:12
1975. Från albumet "Dreaming my dreams" med Waylon Jennings.
"Mental Cruelty" (feat. Kacey Musgraves) (Buck Owens/Dixie Davis/Larry Davis) 2:23
1960. Singel med Larry And Dixie Davis.
"Mr. & Mrs. Used to Be (feat. Iris DeMent) (Joe Deaton) 2:36
1964. Singel med Ernest Tubb and Loretta Lynn.
"My Happiness" (feat. Fiona Prine) (Betty Peterson/Borney Bergantine) 2:55
1948. Singel med The Marlin Sisters.
"Just Waitin'" (Hank Williams) 2:49
1951. Singel med Luke The Drifter.

/ Håkan

Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...

Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...

Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...

per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...

Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...

Johan S 3/08: Håller med, tack för tipset Håkan!...

Silja 31/07: Var finns scenen sonheter Innergården?...

Olle Unenge 31/07: ”Men jag var mycket äldre då. Jag är yngre än då nu.”...

Ralph Svalander 7/07: Så kul att läsa detta. Jag var där. Har funderat på när det var. Trodde 71...

Silja 2/07: Ingen The Weight utan mitt önskemål!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.