Blogginlägg

Barks gitarr blödde

Foto: Anders Erkman

UNDER SENARE DELEN AV 80-TALET besökte Niklas Strömstedt, Lasse Lindbom och Janne Bark Örebro tillsammans vid ett flertal tillfällen. Först enbart under gruppnamnet The Husbands, med företrädesvis covers i repertoaren, men samtidigt som den här konserten arrangerades släpptes albumet med Triad, originalmaterial med samma tre medlemmar, och plötsligt blev konserten en uppdelad affär.
   Efter den helt oplanerade succén julen 1986 med "Tänd ett ljus" blev Triad, som startade som ett engångsprojekt, krävde publik och skivbolag ett helt album som efter intensiva inspelningsdagar släpptes i maj 1988.
   Alla tre Triad/Husbands-medlemmarna hade tidigare på 80-talet släppt skivor under egna namn men var under åren innan Triad-succén ganska bortglömda. Det var ingen tillfällighet att Husbands första album hade titeln "The very well known Hasbeens"...
   Triad blev en nystart på Niklas Strömstedts solokarriär. Hans låt "Sista morgonen" ratades när Triad-materialet skulle spelas in men gavs senare ut under Niklas eget namn - och blev en hit.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 31/5 1988.

THE HUSBANDS/TRIAD
Strömpis, Örebro 29 maj 1988

Med en generös show på femton låtar under 90 minuter stod det två band samtidigt på Strömpis scen på söndagskvällen. Det var Triad och Husbands, samma musiker under olika gruppnamn med olika repertoar, som med lekfull rutin bjöd på en underhållande om än inte alltför spännande konsert.
   För mig personligen kom det som en stor överraskning att original-Triad-materialet var nedtrimmat till bara en fjärdedel av scenrepertoaren. Men det var också glädjande för det är som sagt bara tre-fyra låtar på nya albumet som håller, bland annat Ulf Lundells fina "Tempel" som publiken kunde sjunga med i.
   Då var Husbands-materialet betydligt mer levande och roligt när det rikligt bjöds på covers i samma anda som på övriga Strömpis-söndagar i sommar.
   Några utslitna gamla slagdängor blandades med nyare mer överraskande låtar. De båda Hooters-låtarna "Johnny B" och "Satellite" tillhörde det senare och det bättre.
   Niklas Strömstedt sjöng Elton Johns "Sorry seems to be the hardest word" exakt som originalet och Lasse Lindbom lät precis som Joe Cocker i "You can leave your hat on". Det kan man bli imponerad av om man så önskar.
   Janne Bark tycker jag har gått framåt som sångare men var vid några tillfällen ovänlig mot sin uppkäftiga gitarr. Men på den avslutande "I shall be released" blödde Barks gitarr och det lät himmelskt.
   Publiksiffran var den här söndagen anpassad till det minimala området framför scen där alla måste stå för att höra och se bra på Strömpis.
   Där fick vi se en rutinerad show med rutinerade musiker, dock med en lekfull rutin som gav mig ett gott skratt och några leenden och det kan ibland räcka långt.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.