Blogginlägg
Robert Broberg (1940-2015)
Robert Broberg, allas vår Robban, hade en väldigt lång och gränslöst händelserik karriär som för all del också var sporadisk och ojämn i sin intensiva jakt på nya upptåg i pendlandet mellan allvar och lek. Jag har under det senaste dygnet läst och hört många hyllande minnesanteckningar men mitt eget personliga och faktiskt enda direkta minne av Robert Karl Oskar Broberg, som då var hans artistnamn, är från 1974. En period av hans liv som inte har fått så stor uppmärksamhet.
Mitt första minne av Robban var varken skiffleperioden på 50-talet, någon av de tidiga 60-talssinglarna "När jag står i en bar" och "Sur-i-bur blues" eller Hylands Hörna 1964 utan Opopoppa, ett unikt levande poppgram på tv, i mitten på 60-talet. Där var han inte bara programledare utan skrev också signaturmelodin.
Den uppmärksamheten följdes överraskande av Svenstoppshits som "Båtlåt", "Maria-Therese" och "Det som göms i snö". Vid sidan av Tio i Topp och Kvällstoppen var Svenstoppen radions viktigaste listprogram.
Vi har alltid identifierat Robert Broberg som en ordlekare som vridit och vänt på konsonanter och vokaler och den personligheten började märkas här runt 1967 och exploderade 1970 med barnprogramserien "The Pling & Plong Show", inspelad i Velanda nära Fjugesta i Närke dit Robert, som lagt till Karl-Oskar i artistnamnet under 1969, hade flyttat.
Skivan från tv-programmet belönades på grammisgalan 1971 som årets barnproduktion men då var han redan på väg mot mer vuxen och seriös musik. "En typiskt rund LP med hål i mitten", med bland annat Björn J:son Lindh och Janne Schaffer, innehöll visserligen några rester från barnprogrammen men det var de mer vågade låtarna "Redan när vi sätter oss till bords" och "Insidan av ditt lår" som drog uppmärksamhet till sig.
Via en verkligt grubblande och tvivlande skiva, "Jag letar efter mej själv", hamnade den ständigt sökande Robert 1974 i den progressiva rörelsen, spelade in "Vem är det som bromsar & vem är det som skjuter på? (Nacksving) med två Hoola Bandoola-musiker och gav sig sedan ut på turné med det då mycket populära bandet. Och det var i det sammanhanget jag våren 1974 hade nöjet att uppleva Robert på konsert i Konserthuset i Örebro. Med material från skivan.
På samlingsskivor och boxar med Robert Broberg-låtar saknas bidrag från den här skivan men det beror nog mer på rättighetsproblem än kvalitetsgräns fast låttitlar som "En framtida vision av en skyddslös kommunikation" (paradoxalt nog en av skivans bättre låtar) gjorde ju inte vägen till den stora publiken lättare.
Minnet av Robert Broberg får väl i stort betraktas som folkkärt men hans karriär hade också sina mindre kommersiella sekvenser. Efter proggtiden blev det tyst från Robert, döpte förvirrat om sig till Zero och flyttade till New York 1980 innan det för drygt 30 år sedan vände kommersiellt för ordkonstnären med låtar som "Likbil", "Galleri", "Vatten" och "Öken".
Robert Broberg dog av Parkinsons igår 21 juli 2015.
/ HÃ¥kan
18 juli, sommaren...
26 juli, sommaren...
<< | Juli 2015 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | ||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: