Blogginlägg

Kim Fowley (1939-2015)

Mina tankar kring och minnen av just avlidna artister och musikmänniskor brukar baseras på personliga minnen och långvarig "relation" men mångsysslaren Kim Fowleys förehavanden i pop- och rockbranschen har jag haft väldigt liten kontakt med under alla dessa år. Däremot har hans namn hela tiden figurerat i periferin i den musikhistoria som jag växt upp med under drygt 40 år.
   Jag läser otaliga minnesord över Kim Fowleys gärningar, Billboard, Rolling Stone och även en längre och intressant men några år gammal notering av min vän Pelle Magnusson på hans Raised On Records, och imponeras givetvis av Fowleys mångsidighet och främst som skivproducent, från instrumentallåten "Nutrocker" via sena Gene Vincent-låtar, tidiga Slade, Alice Cooper, Kiss, The Runaways till alla filmjobb på slutet.
   Fowley var väl den där kontroversielle och karismatiske musikmänniskan som jag kanske inte riktigt tog på allvar vid alla tillfällen. Däremot har jag hittat några detaljer i hans bakgrund där våra intressen möttes. Han var till stor del involverad i min stora idol Warren Zevons allra första album "Wanted dead or alive". Fowley skulle producera albumet men efter meningsskiljaktligheter lämnade han projektet men han har skrivit titellåten, ursprungligen en låt från 1966 med The Rogues, och har ändå fått anständig credit på skivan: "Dedicated to Kim Fowley".
   Något som aldrig nämns i minnesorden jag läser om Kim Fowley är att han under några år runt 1970 bodde i Sverige och i högsta grad var involverad i skivbolaget MNW. Han producerade Contacts första engelskspråkiga album "Nobody wants to be sixteen", gjorde ett eget soloalbum "The day the earth stood still", med tre låtar skrivna tillsammans med Lorne De Wolfe från Contact, och producerade MNW-teknikern/producent Bo Anders Larssons soloskiva, under namnet Scorpion, "I am the Scorpion". Några små specifika detaljer i en lång och färgstark karriär.
   Kim Fowley dog igår 15 januari 2015 i urinblåsecancer.

/ Håkan

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Silja 13/02: Kul!...

Silja 10/02: Det var värst! Imponerande berättelse om all musik som du har fått uppleva i ...

Johan S 9/02: Det var inte illa! Ett helt liv i musikens tjänst! Bra jobbat Håkan!...

Christer 8/02: En sån där konsert som jag ångrar att jag inte gick in på, speciellt efter j...

Rikard Bengtsson 22/01: Dubbelgura-bilden är ju från Domino 1978. Den sista bilden på Lowe kan vara f...

Björn 24/12: Små marginaler, men den här är i topp år 2000 med The United States Air Forc...

Björn 23/12: Merry Jul o Gott Nytt År, tack för ännu ett år med ypperlig journalistik och...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.