Blogginlägg

Beagle lockade inte många

Bandet Beagle från Lund existerade under några år tidigt 90-tal. Ett popband som gjorde två mycket bra album 1992 och 1993, "Sound on sound" respektive "Within", innan de splittrades och/eller bytte namn till Favorita. På båda turnéerna som följde upp de båda albumen besökte Beagle Örebro och Ritz. Konserten 1993 ingick i gruppens andra turné.


Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 12/11 1993.

BEAGLE
Ritz, Örebro 10 november 1993

I den inte alltför konkurrenskraftiga genren klassisk svensk tidlös pop är Beagle mina klara favoriter.
   Deras skivor håller bra om än inte suverän standard, pop är en svårkopierad konstart på skiva. Men deras framträdanden i Örebro har vid båda gångerna lockat minimalt med åhörare.
   Beagle ser inte mycket ut för världen. Saknar direkt image och försöker inte vara någon annan än sig själva.
Så dessa "ungdomar", mellan 24 och 28 år, spelade perfekt pop för oss 50-talister.
   Men den kategorin människor är inte i majoritet på levande rockkonserter utan sitter mest hemma och hittar på skäl för att slippa lämna favoritsoffan.
   I onsdagskväll hette "skälen" en ointressant VM_kvalmatch på tv och regn i luften. Ty på Ritz var det bara ett snäpp bättre än folktomt.
   Nåväl, Beagle bjöd ändå på en rad popcharmiga melodier i inte alltför djärva arrangemang.
   Sångaren Magnus Börjessons låtar befinner sig på historisk popmark någonstans mellan Paul McCartney och Elvis Costello.
   Beagle har med bara två skivor bakom sig ett kort perspektiv på sin karriär. Påannonserade låtarna från förra skivan, knappt två år gammal, som gamla godingar.
   Det var när de spelade sin största hit, "The things that we say", som även syjuntan bredvid mig vaknade till och började klappa händerna.
   Och de fortsatte underhållas av låtar som "Nine out of ten" och "Slowdown".
   Den lättroade, starkt melodiska prägeln var ett genomgående drag under hela Beagle-konserten. Som inte bjöd på några direkta överraskningar men ett genuint popsound som jag har svårt att tycka illa om.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.