Blogginlägg

Nu albumdebuterar Anyone For Tennis

Foto: Robin AnderssonAnyone For Tennis albumdebuterar i veckan. Från vänster Daniel Bärjed, Martin Jernberg, Martin Norström, Mikael Läth och Urban Blückert.

Anyone For Tennis, eller AFT som gruppnamnet populärt brukar förkortas, har funnits med i mitt medvetande i många år men inte så regelbundet och inte så kontinuerligt. De har väl som alla band haft svårt att kreativt producera och kommersiellt ge ut skivor och arrangera konserter med intensitet. Men nu ska det bli ändring på det. Efter att ha jobbat med nya skivan, debutalbumet "Welcome Midlife Christ", i tre år är det fem man starka bandet beredda att satsa hårt på att sprida sitt namn och sin musik. Som firas med en releasekonsert på Kulturhuset i Örebro på lördag 12 april.

AFT kommer den kvällen att uppträda både elektriskt och akustiskt. På skiva i bandets historia (se diskografi längst ned) finns det åtskilliga exempel på hur bandet genom åren varierat sitt sound mellan hårdare elektriska låtar och ett mer avskalat akustiskt stuk. På releasefesten kommer bandet ha gästartister som Osten af Mozzarella, Meadows Ever Bleeding och eventuellt folk från Witchcraft och Happy Hippo Family.
   Anyone For Tennis uppstod 2007 i askan efter The Monarks då 4/5-delar gick vidare i det nya bandet. Gitarristen Daniel Bärjed förklarar:
   - Det var en naturlig fortsättning då vi ansåg att en av medlemmarna inte hade samma vision som oss andra.
   Fram till albumdebuten har bandet genomfört en produktiv men i högsta grad sporadisk resa. Albumarbetet och planerna på bandets fullängdsdebut inleddes redan 2010 men det har varit en lång och mödosam resa att få klar skivan av många olika anledningar.
   - Jag och Micke Läth (trummisen) hann under den sega processen till och med starta upp ett till band, Captain Crimson, men jag har idag hoppat av det bandet. Till en början förstod vi inte att nya AFT-skivan hade ett tema. När den väl var klar och vi reflekterade bakåt insåg vi att vi har haft en eller flera kriser och även andra omvälvande händelser på vägen som har speglat av sig på skivans texter om bland annat separationer, tjafs inom bandet och barnfödsel. Skivan heter "Welcome midlife Christ" (en ordlek på att vi välkommnar bandets 'medelålderskris'). Sista låten är ett instrumentalt stycke som heter "The long road" vilket är en passning till oss själva i vårt utdragna arbete med skivan.
   Officiellt på gruppens hemsida nämner de gamla klassiska band som Beatles, Rolling Stones och Led Zeppelin som influenser men när jag pressar Daniel på senare och modernare namn nämner han Queens Of The Stone Age och Foo Fighters som förebilder. Men även svenska grupper som Soundtrack Of Our Lives, som AFT spelade förband till i Örebro hösten 2012, och Hives.
   Medlemmarna i bandet som nu albumdebuterar är Martin Norström, sång/gitarr, Martin Jernberg, klaviatur, Urban Blyckert, bas, Mikael Läth, trummor, och Daniel Bärjed, gitarr.

ANYONE FOR TENNIS
Diskografi:

"Supersize my soul" (Oktober 2010)
   Radio
   Supersize my soul
   Live for the music
   In the name of why

En demo inspelad i Panic Room studios i Skara under två intensiva dagar och producerades av Markus Nowak ifrån Karlskoga.
   AFT blandar programmerade rytmer med både hårt och melodiöst. Inget fel på variationen där "Radio" skulle kunna vara något för Melodifestivalen och pianolåten "In the name of why" går över i rockig nästan psykedelisk elektricitet.


"Acoustic stuff" (November 2010)
   In her honor
   In the name of why
   Hey ya
   The things you do
   Place for heroes
   Sail on (Bonus)

Det var aldrig egentligen meningen att vi skulle börja spela akustisk musik, men efter ett otroligt mottagande på våra akustiska spelningar så har det bara rullat på. Det här är en sammanfattning av vår dåvarande akustiska repertoar.
   Som titeln säger är det akustiska låtar som i en eller annan form har levt vidare i gruppens karriär. "The things you do" finns med på nya albumet. Ingen lågbudgetprodukt, låtarna är fullt arrangerade, genomarbetade och dekorerade med finesser som tramporgel, munspel och kazoo.


"Orion's belt" Very Special Edition (Oktober 2011)
   In her honor
   Place for heroes
   Do it as friends
   Doesn’t matter
   Orion’s belt
   Sail on
   Magical man
   In her honor (Piano Version)

Våren 2011 bestämde vi oss för att mixa och mastra om vår gamla härliga rock-ep "Orion’s Belt" och dessutom utöka den med "Do it as friends" och "Doesn't matter", som vi först hade ratat.
   Det nu färdigutvecklade och rutinerat proffsiga rockbandet gör supertajta och högljudda rocklåtar, där gruppen inte gör några personliga avtryck, som blandas med mer personligt avskalade låtar. "Magical man" påminner om "American pie". Pianoavslutningen, ännu en version av "In her honour", är ju en ljuvligt vacker final.


"Everything is falling down" (Oktober 2012)
   Everything is falling down
   Everything is falling down (Alternate version)

Första singeln ifrån bandets första fullängdare, en redig rock-rökare av rang! Singeln innehåller även en alternativ version av låten i ett mer akustiskt lågmält stuk.
   Fantastiskt bra sång innan bandet öser på och blåset fyller ut arrangemanget. Ännu en gång visar bandet upp sin akustiska sida på singelns andralåt. En version av samma låt som inte bara är avskalad, även tempot är dämpat. Singer/songwriter-låt i nästan Nick Drake-skrud.


"Fairytales were killed of modern love" (April 2013)
   Fairytales were killed of modern love

Andra singeln ifrån bandets första fullängdare. En upbeat pop/rock-låt med massor av energi och spelglädje.
   Poprock med intensivt intro. Tungt och melodiöst på samma gång. Titeln skvallrar om en känslig ballad men är tämligen det motsatta.


"Welcome midlife Christ" (2014)
   Welcome midlife Christ

En aptitretare till det nya albumet med samma namn.
   En envis elgitarr, och ett magnifikt riff, går som en röd tråd genom hela låten. Hitpotential!




"Welcome midlife Christ" (april 2014)
   Welcome midlife Christ
   Everything is falling down
   Fairytales were killed by modern love
   Head of state
   The things you do
   Believe
   Conversation killer
   Intermission
   Never been loved
   Jumping fences
   The understatement
   T.I.Y.T.
   Charlie Sheen
   Borderline song
   The long road

På det nya debutalbumet samlar Anyone For Tennis alla sina influenser, från Stones ("Head of state") till tuffare rock à la Hives, och har gjort ett genomarbetat album med många välskrivna låtar. Bandet får hjälp på vissa låtar med blås och den genomgående intensiteten ökar ytterligare på de spåren.
   De tre senaste singellåtarna inleder skivan, och starten på albumet går som på räls, men bandets kanske största ambition är just att skriva, producera och framföra slagkraftiga låtar där melodi och energi går hand i hand. På första halvan av albumet finns alla låtarna samlade med de ambitionerna.
   På albumets "andrasida" ändras soundet något när bandet tar ut svängarna lite mer. Lite fler rytmer, lite mer varierat med effekter och längre, skiftande låtar och instrumentala inslag. Blandat akustiskt och elektriskt. En pianolåt ("The understatement") byggs upp till ett långt instrumentalt slut. Den framträdande trumpeten i den starkt hitdoftande "T.I.Y.T." blir en snygg krydda i bandets sound.
   "Charlie Sheen" innehåller både autentiska filmrepliker och munspel och atmosfäriska "Borderline song" är mjuk och melodisk. Det händelserika albumet avslutas överraskande med en kort instrumental pianolåt, "The long road", där vemodet breder ut sig över tangenterna.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.