Blogginlägg

Strummer - stor redan i Örebro

Postad: 2002-12-23 14:12
Kategori: Artiklar

Joe Strummer är död. En gång kompgitarristen och sångaren i Clash finns inte mer. Nyheten tog mig inte spontant med uppgiven sorg. Det var länge sedan Strummer gjorde något stort och han har det sista årtiondet strulat runt i något som kallats Mescaleros med en minst sagt otydlig musikalisk ambition. Närmast jämförbart med world music.
   Om man vill vara riktigt elak, vilket kanske inte passar sig så här på julafton, så har Joe Strummer inte gjort något minnesvärt sedan 1979 och "London calling". För det var just där, på den numera legendariska dubbel-LP:n, några veckor före jul Clash nådde sin absoluta höjdpunkt i rockens musikhistoria.
   VID DET LAGET hade de utklassat sina generationskamrater i band som Sex Pistols, Damned, Generation X och Chelsea. De hade också överlevt ett mindre lyckat samarbete med den amerikanske skivproducenten Sandy Pearlman. Däremot klarade de inte av att upprepa den sammanlagda styrkan som fanns på den fantastiska dubbel-LP:n. De gjorde sedan ett tafatt och alldeles huvudlöst försök att göra om bedriften med en trippel-LP, "Sandinista!", bara ett år senare. Platt pannkaka.
   Så långt var samarbetet mellan Strummer och Mick Jones friktionsfritt. På bara några skivor hade teamet Strummer-Jones etablerat sig som stora låtskrivarpartners, helt jämförbara med Lennon-McCartney och Jagger-Richards, men det skulle naturligtvis spricka några år senare. Under sedvanligt uppslitande former.
   PLÖTSLIGT var två gamla kompisar bittra fiender och det blev inte bättre av att Mick Jones mitt i fejden levererade sitt livs kanske starkaste låt, "Should I stay or should I go". Den enda höjdpunkten på Clash-albumet "Combat rock". Just den låten kom åren efter att symbolisera Clash (och Mick Jones) mer än Joe Strummer. Jones fick därmed en flygande start med sitt nya projekt Big Audio Dynamite medan Strummer försökte skaka liv i resterna av gamla Clash.
   Bland annat gav Strummer och nya Clash ut skivan "Cut the crap", en riktig parentes. Jag såg den sista upplagan av Clash, med en nyfriserad Strummer i mohikanfrisyr, på Isstadion i Stockholm i februari 1984 där han desperat hade ersatt Jones med två gitarrister men förlorat mycket av sin musikaliska själ.
   DÅ ÄR MINNET av det fruktbara samarbetet mellan Strummer och Jones, och inte minst basisten Paul Simonon och trummisen Topper Headon, i Clash betydligt starkare. När de en sen söndag 9 oktober 1977, efter ett falskt bomblarm, gick upp på den anspråkslösa scenen på Stora Hotellet i Örebro och förvandlade den överdimensionerade punkmyten till något mycket hänsynslöst rockigt och en förlösande nyttig upplevelse.
   Då var det Joe Strummers taktpinne som slog hårdast och hela bandet såg hälsosamt friskt ut. Men nu, drygt 25 år senare, orkade inte hjärtat på den 50-årige Strummer slå längre.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (532)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (82)
Konserter (244)
Krönikor (195)
Larm (20)
Listor (59)
Maxi12" (35)
Minns (179)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< December 2002 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31          

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.