Blogginlägg

Covers: Neil Diamond

NEIL DIAMOND: Up on the roof: Songs from the Brill Building (Columbia, 1993)

DET ÄR TÄMLIGEN NATURLIGT OCH NÄRMAST LOGISKT att Neil Diamond tolkar de här låtarna som till övervägande del är hämtade från 60-talet. Neil var nämligen runt 1960 anställd som låtskrivare i det vi brukar kalla Brill Building på Broadway i New York. Där satt en mängd låtskrivare, ofta två och två, och skrev låtar på löpande band. Material som via förlaget sedan levererades till producenter och artister som i många fall blev hits och oförglömliga klassiker.
   Här tolkar Neil sina gamla kollegors låtar, ofta genuint välkända och i många fall söndertjatade i otaliga andra coverversioner. Men Neil har känsla för materialet som många andra mer mediokra coverartister saknar. Han har exempelvis rösten som gör framträdandet personligt och ibland får han hjälp av något uppgraderat arrangemang som livar upp någon dammig evergreen.
   Peter Asher som producent och David Campbell som arrangör garanterar ett genomarbetat sound som gör lyssningen intressant fast det i många fall handlar om låtar som funnits i min medvetenhet längre tid än jag vill erkänna.
   Skivan inleds spännande med ett, jämfört med originalet, avskalat duettarrangemang av "You've Lost That Lovin' Feelin'". Neil får hjälp av Dolly Parton men deras röster kan naturligtvis inte matcha Righteous Brothers unika stämmor men duetten ger ändå låten en ny profil.
   Så långt en lovande start på skivan och det nya dramatiskt utformade arrangemanget på "Up on the roof" lyfter den låten till en ny nivå.
   Några ganska rutinmässiga tolkningar av "Love Potion Number Nine", "Will You Love Me Tomorrow" och en soft elpianovariant på Elvis Presleys rocklåt "Don't Be Cruel" tar ned stämningen något.
   Innan en högenergisk "Do wah diddy diddy" höjer tempot med hjälp av tjejkör och en avslutande gitarrduell modell större.
   Inte överraskande är det ett stort stråkarrangemang som har gjort "I (who have nothing)" både maffig och pretentiös men inte speciellt intressant.
   Versionen av "Do you know the way to San Jose" är oväntat rutinmässig och sensationsfri. Att klumpa ihop två Dionne Warwick-låtar känns också lite fantasilöst men "Don't make me over" tillhör skivans toppar. Med sitt intensiva arrangemang och kör glömmer jag för ett ögonblick bort Dionnes skimrande stämma på originalet.
   Gitarren i introt till "River Deep - Mountain High" ekar hårdrock men låten i övrigt är nedtonad jämfört med det kända originalet.
   Avslutningen på hela albumet är lite händelsefattigt och går nästan på tomgång. Visserligen gör Neil sin version av "A Groovy Kind of Love" bättre än Phil Collins men förväntningarna på "Spanish Harlem" gör mig besviken. Och inga arrangemang i världen kan rädda de simpla låtarna "Sweets for my sweet", "Happy birthday sweet sixteen" och "Save the last dance for me".
   Allra mest lätmässigt intressant på albumet är "Ten lonely guys" som har en verklighetsbaserad historia som inkluderar Neil Diamond. Går att läsa här.


1. "You've Lost That Lovin' Feelin'" (duet with Dolly Parton) (Phil Spector/Barry Mann/Cynthia Weil) 4:31
1964. Singel med The Righteous Brothers.
2. "Up on the Roof" (Gerry Goffin/Carole King) 3:29
1962. Singel med The Drifters.
3. "Love Potion Number Nine" (Jerry Leiber/Mike Stoller) 3:05
1959. Singel med The Clovers.
4. "Will You Love Me Tomorrow" (Gerry Goffin/Carole King) 3:29
1960. Singel med The Shirelles.
5. "Don't Be Cruel" (Otis Blackwell) 3:46
1956. Singel med Elvis Presley.
6. "Do Wah Diddy Diddy" (duet with Mary's Danish) (Jeff Barry/Ellie Greenwich) 2:55
1963. Singel ("Do-Wah-Diddy") med The Exciters.
7. "I (Who Have Nothing)" (Carlo Donida/Giulio "Mogol" Rapetti/Jerry Leiber/ Mike Stoller) 4:05
1961/1963. Singel ("Uno Dei Tanti") med Joe Sentieri/Singel ("I (who have nothing)) med Ben E King.
8. "Do You Know the Way to San José?" (Burt Bacharach/Hal David) 3:03
1968. Från albumet "Dionne Warwick in Valley of the Dolls" med Dionne Warwick.
9. "Don't Make Me Over" (Burt Bacharach/Hal David) 3:37
1962. Singel med Dionne Warwick.
10. "River Deep - Mountain High" (Phil Spector/Jeff Barry/Ellie Greenwich) 3:58
1966. Singel med Ike & Tina Turner.
11. "A Groovy Kind of Love" (Toni Wine/Carole Bayer Sager) 2:52
1965. Singel med Dianne and Annita.
12. "Spanish Harlem" (Jerry Leiber/Phil Spector) 3:43
1961. Singel med Ben E King.
13. "Sweets for My Sweet" (Doc Pomus/Mort Shuman) 2:53
1961. Singel med The Drifters.
14. "Happy Birthday Sweet Sixteen" (Neil Sedaka/Howard Greenfield) 3:39
1961. Singel med Neil Sedaka.
15. "Ten Lonely Guys" (Bob Feldman/Cliff Adams/Eddie Snyder/Jerry Goldstein/Larry Weiss/Lockie Edwards, Jr./Neil Diamond/Richard Gottehrer/Stanley Kahan/Wes Farrell) 4:16
1962. Singlar med Ten Broken Hearts/Pat Boone.
16. "Save the Last Dance for Me" (Doc Pomus/Mort Shuman) 2:27
1960. Singel med The Drifters.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.