Blogginlägg
Ett akustiskt stöd till Musikhjälpen



MEADOWS
STIKO PER LARSSON
ROANOKEANS
East West Sushi, Örebro 15 december 2016
Konsertlängd: 20:03-20:42 (M, 39 min), 21:02-21:48 (SPL, 46 min) och (R, 22:06-22:48, 42 min)
Min plats: Sittande ca 4 m till vänster om scenen
Örebro levererar! Som vanligt. Musikhjälpen befinner sig i Örebro sedan i måndags kväll och örebroarnas passionerade sätt att stödja verksamheten har verkligen varit fantastiskt. Under dessa dagar och kvällar har det arrangerats en mängd stödkonserter och jag drog mitt lilla strå till stacken i torsdagskväll på East West Sushi, en av stadens mest intensiva konsertscener, där det från sju på kvällen till framåt tolv på natten har arrangerats konserter varje kväll hela veckan. Tillsammans med Live at Heart, stadens stora festival/konsertarrangör, presenteras det nya artister/grupper varje kväll och i sann Live at Heart-anda får artisten/gruppen 40 minuter på scen.
I torsdagskväll kom vi lagom till Meadows-inslaget. Örebroaren Christoffer Wadensten tillsammans med sångerskan Anna Fogel tog hand om underhållningen med en akustisk gitarr, två röster och en liten liten keyboard. Bara för en månad sedan släppte Meadows ett album, "The only boy awake" (titellåten inledde framförandet), men repertoaren var för kvällen albumlåtar, fria önskemål från publiken och nyskrivna alster. På sitt sedvanligt ödmjuka sätt presenterades låtarna lite osäkert och spontant men musikaliskt var det full koncentration.
I avdelningen spontana och oplanerade föreställningar är Stiko Per Larsson ett nummer större än de flesta. Helt oförberedd, soundcheck genomfördes på två minuter, gav han singer/songwriter-genren ett mänskligt ansikte med sina handfasta tämligen högljudda visor. Och mellansnacket var minst lika underhållande med många berättelser ur vardagslivet med genomgående lustiga poänger.
"Sikta högre", en outgiven "Hall of fame", "Kom igen land", "Mellan himlen och Hofors", " Jag måste lära mig" och "Törneros" var några låtar jag noterade ur Stiko Pers digra repertoar.
För oss fick trion Roanokeans avsluta kvällen. Från vänster Dan Toresson, David Kristersson och Mattias Bergstedt på tre stolar. Tre välstämda akustiska gitarrer plus en banjo och tre röster som uppvuxna i det amerikanska musikarvet bjöd på en underbar provsmakning ur deras aktuella repertoar från det alldeles nysläppta albumet "Up north". Variationen med tre olika solosångare, en bedövande samklang i stämmorna och genomgående starka låtar (där jag förutom "Pebble Beach" och "Heard it through the wall" inte kunde notera fler låttitlar) förvandlade 42 minuter till ren lyssnarglädje.
/ Håkan
I min skivhylla: Dave Alvin
#20. vhs: Human highway
| << | December 2016 | >> | ||||
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
| 1 | 2 | 3 | 4 | |||
| 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
| 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
| 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |
Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...
Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...
Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...
Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...
Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...
Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....
Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...
Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker.
Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress.
Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt.
E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: